Pengar är roten till allt gott (som går att äta)

Nån gång ska man väl ändå ha en sån där andas ut dag också.

Hög tid, med tanke på allt pappersarbete jag lagt ner fast jag inte orkat.
Tur jag har herr B som jagar mig med piska, annars skulle jag väl sitta nöjd med noll kronor i månaden.

För ett bra tag sedan anmälde jag visst(!) till facket att jag är sjukskriven och därmed berättigad till lägre avgift.
Något de missade och jag sedan inte brydde mig om.
Men efter herr B:s påtryckningar om att ställa allt tillrätta gjorde jag det sent omsider i fredags.
Och ta´me´rackar´n - får jag inte igen flera tusen!

Dessutom har jag äntligen lyckats skicka in tillräckligt rätta papper för att Storebror ska kunna räkna ut ersättningen under mina tre månader hos AF.
Så nu borde det rulla in några extra kulor även från den flanken.

Och nu lovar jag dyrt och heligt att aldrig strunta i pengar igen!
Så det så.
För håller man andan när det gäller allting annat är det väl ganska dumt att hålla den ännu längre för något helt onödigt...

*Andas uuuuuuuut*