Sanering

Alhaji Jeng.
Vilken klant.
Jag har alltid trott på att han ska slå igenom på allvar förr eller senare. För talang har han han ju karln.
Men då måste man åtminstone ha vett att gå in i en tävling på en höjd man klarar.
Åh, vad dillar hon om nu då? Vet jag att ni tänker.
Och eftersom ni är så ointresserade orkar jag heller inte dyka djupare i mitt kära ämne Friidrott.


Idag dyker jag inte så djupt i nåt förresten.
Det är säkrast så. 
Enklast.
Även om det är en svår prövning att vara lättsam när man är instängd med la familia hela dagen.
Det regnar nämligen. Sverige stannar av. Sommaren inställd. Glaset halvtomt. Livet förstört.
Å, detta vädertjat.
Jag har inte ens haft lust med fejjan. För jag vet redan hur mycket det gnälls där.
Vad gör väl en regndag...
När det ändå är juni, sommarlov, långkalsonger av och allt det där.
Tsss.


Man kan ju göra nytta ändå.
Idag har jag tvingat min käre make att hjälpa till med sanering av kylskåpet.
Ordning och reda - och helt kolibakteriefritt även där nu.
Men man hittar mycket intressant när man städar.
Inte minst möter man sig själv.
Tydligen har jag snöat in på inlagd sill, ansjovis och matjessill nu i vår.
Nej, jag tänker inte säga hur många burkar jag hittade. 
Men jag slängde säkert en tredjedel. Det får väl vara nån måtta på snålheten, insåg jag när flera burkar bara innehöll en eller två bitar.
Det äckligaste jag hittade var ett jästpaket som gick ut i februari. Bakom kaviartuben som ingen är intresserad av.
Poff! sa det grönsmuliga innandömet när det gick upp i rök och  vägrade låta sig sopsorteras.
Och så fick jag ont i magen när jag åt upp några inlagda smågurkor bara för att slippa den nästantomma burken på hyllan.
Samtidigt som jag städade kylen stod lunchsoppan på spisen och puttrade.
Kanhända åkte det ner ditt och datt där också. Men säg det inte till nån.
God blev den i alla fall. En tomat- och potatissoppa med frikadeller av kycklingköttfärs med massor av spiskummin. Sedan frossade vi med riven ost i.
Jag hade liksom minst lika många ostkanter som sillburkar. Varför möglar aldrig ost nu för tiden? När jag var liten blev allt mögligt direkt. Nej, uäk - det vill jag inte ens spekulera om.


Annars har jag mest legat och sett friidrott. Hyfsat dekadent tillvaro.
Ja, och beställt en bikini för 800 kronor från farbror Ellos. Ändå var det rea. Nej, det är definitivt nåt lurt med att beställa på nätet. Men jag kan inte riktigt sätta fingret på varför det blir så dyrt. Nu är det i alla fall andra gången jag beställer, så snart blir jag väl beroende också. Attans. Herr D som var här när jag satt och klickade skrockade och tyckte att jag skulle börja med tv-shop. Det är väl nästa steg, antar jag. När man fastnat i shop online träsket och inte blir tillfredsställd av realinnen för 29 spänn längre.


Nej om man skulle ta och lösa ett korsord då. Kanske lojt liggandes i min imaginära hängmatta till och med.
Semester du sa, semester det va.

Friidrott i mitt hjärta

Det fanns en tid då jag hoppade länghopp längre än både tjejerna och killarna i klassen.
Det fanns också en tid då jag som vuxen var friidrottstränare.
Ovanstående är inte bara en sammanfattning av min friidrottskarriär - utan dessutom hela min friidrottskarriär.
Bortsett från,
att jag slaviskt har följt varenda tävling på tv i många, många år.
Världens mesta och bästa godispåse av idrottsprestationer.
Det har pratats mycket om att den svenska friidrotten lagt sig i dvala de senaste åren.
Alla stjärnor vi hade har antingen lagt av eller är skadade.
Dagens intervju med Susanna Kallur - där hon berättade att hon måste opereras och blir borta ännu längre - kändes deprimerande.
Kvällens höjdpunkt i EM-sändningarna var finalen på 400 meter där Moa Hjelmer hade chans att springa på en tid som skulle ge henne en OS-plats.
Så tog hon i från tårna och sprang fortare än ALLA andra!
Helt otippat.
EM-guld till Hjelmer och Sverige.
Och till mig som satt och stortjöt i tv-soffan.

Dagens...

Bästa: När 6-åringen tryckte ihop en jättestor boll av riven ost och imiterade herr B när han lägger in en prilla. Med galen blick och ost fulla tänderna.


Osäkraste: Vädret. Regn...sol....moln...svarta moln...sol...mygg...inga mygg...


Snyggaste: Jag faktiskt. I min nya sommarklänning som kostade typ inga pengar alls. Rödorange, lite kreppad med halterneckknytning.


Oanständigaste: Jag faktiskt. Utan bh i min nya sommarklänning som kostade typ inga pengar alls.


Motionspass: Två hundar som sprang som galningar när herr B körde moppe.


Brakfis: Nestor när han inte hittade nåt bra bajsställe när vi gick i skogen.


Besök: Mr SKP. Och 15-åringen som kom in från sin bungalow för att äta.


Lunch: Grillkorv, hackad spagetti, ägg och Cantadou fyra peppar.


Motgång: Internet borta på förmiddagen.


Sovmorgon: En tanig 8-åring som inte kom ner förrän till lunch.


Ryck: När jag städade ur hundgården.


Mysstund: Jag och herr B som löste korsord vid frukostbordet.


Längtan: Efter grillmiddagen.


Ljuvligaste: Att se mina sallader och ärtskidorna växa så det knakar.


Fundering: Om jag ska koka rabarberdricka.


Svårighet: Hur jag ska kunna filea gäddan (=del av en träslist) som småtrollen fiskade i diket i morse. Den ligger på köksbänken och väntar.


Försvunna son: 12-åringen.


Dagens harmoninivå: Icke helt oävet ganska hög.

Steda steda, varje freda...

Njä, det doftar väl inte hallon här direkt.
Mer av kraftigt avkalkningsmedel.
Och min svett kanske.
Åtminstone mitt anletes svett.
Jag har storstädat badrummet.
Näppeligen.
Och då menar jag inte bara dragit över tandkrämsprickig spegel med handduken som ändå skulle i tvätten.
Nej, jag menar på riktigt.
Med avkalkning på diskborste ned i varenda fog i vår helkaklade dusch, till exempel.
För att inte säga att jag gav både insida och utsida på toaborsthållaren en omgång.
Och så ormade jag runt toastolen med medel och trasor så att den blev nästintill o-revirmarkerad av sex snedskjutande gossar.
Bytt duschdraperier? Jajemensan!
Och mycket, mycket mer.

Men på nåt sätt blir en sån urladdning ändå alltid ett antiklimax.
Istället för att glädja sig över kolibakteriefrihet infinner sig två känslor:
1. Neeeej! Använd för bövelen inte toan. Den är nystädad!
2. Var är allt spontanfrämmande när man verkligen vill att de ska dyka upp?


Äh. Hellre helt rent i hörnen än lite skit i helvetet i alla fall.


Herr B svängde ihop en Spanienmiddag idag. Dvs, starka korvar i kryddad tomatsås. Det är kul att se barnen nostalgiska. För Spanienmiddagarna duggade tätt i lyxlägenheten i Spanien(!) i somras.
Ååå, miiiiiinns niiiiii?
Ja, det var tider det. Inte hade man ett bekymmer i världen under den där Barcelonaveckan. Inte ens när vi gick väldigt vilse.


Nu försöker vi fördela hela jättebeställningen av underkläder till förmån för 15-åringens klasskassa. Känns kul hittills. Det vill säga att vi ger bort kalsonger vi inte vill ha och får massor med kontanter istället. Nästa steg: att föra över flera tusen från vårt eget konto till klasskassan - känns på nåt sätt inte riktigt lika kul.


Jo, och ni vet det där glaset med vin som SvT var skyldig mig...? Nettan tog just saken i egna händer och kvitterade.

Vända på en femöring

Eeeh....Läste just mitt förra inlägg.
Fy, vad sur jag var.
Men kanske lika bra att gnälla på hela världen i ett och samma inlägg så har man gjort bort det.
Idag känner jag mig mer torktumlarluddgrå.
Trots att dagen har varit mig lite motvalls.
Vad är det för dag förresten?
Hm. Onsdag du sa, onsdag det va.
Nej, gud - det är ju torsdag. Hehe. Eller?
Alltså har jag förmodligen missat veckans premiär av Allsång på Skansen.
Men det må ju vara hänt.
Magen har kraschat. Intressant va? Ja, jag menar det.
Kan bero på att jag hävde i mig kaffe hemma, åkte sedan till Hälsans för en stor mugg till och så svepte jag en nattsvart kopp för en stund sedan.
Kan också bero på den hemliga hamburgerlunchen jag och 15-åringen inmundigade där jag drack det svarta kaffet.
Försöker man blidka själen så får kroppen stryka på foten. Och vise versa.
Vi håller på att fixa ute i 15-åringens rum. Nu är det bara städning och bäddning kvar innan han flyttar hemifrån.
Om han kommer åt att städa, vill säga. Gratisskrivbordet tar upp halva rummet och i den andra halvan breder en jättesäng ut sig. Så blir det när man ska komma undan billigt. Sängen är egentligen svindyr, men tack vare känningar i möbelbranschen fick vi den för en spottstyver. Nåja, om 15-åringen ska ha sovkompis är det ju bara att rulla ut en skumgummimadrass på skrivbordsskivan.
I övrigt är det oroväckande lugnt här.
Man kan nog inte skylla allt på att 8-åringen - enligt egen utsago - flyttat hem till bästa kompisen över sommaren. Nä, nånting är på gång. Helt klart.
Och då menar jag inte bara mullret i min mage.


Jaha. Där kom det: Småtrollen kom just in och lillebror blöder ur munnen. Måste kila.

Negativa Nettan

Så åkte vi till herr B:s jobb för att försöka baxa in ett överblivet skrivbord i Taikonbussen.
Men den klumpiga hörnmodellen visade sig vara alltför bred så vi fick ge upp planerna.
På väg ut uppenbarade sig då ett långsmalt skrivbord som förmodligen var på väg till soptippen.
Efter mycket bök och stök fick vi in det i alla fall. Trots att vi inte plockat ut några säten.
Sedan hamnade vi på Hälsans Trädgård där jag skulle hämta en överbliven tjock-tv som 12-åringen ville ha.
Det besöket slutade med att vi åkte tillbaka till herr B:s jobb och lämnade skrotskrivbordet och istället packade in dagens tredje överblivna skrivbord (som stod i samma rum som tv:n).
Ja, precis en sån dag har det varit.
Och jag tvärdog förstås nånstans mellan första och andra skrivbordet. Med tusen saker kvar på måstelistan.
Gratis är gott och allt det där - men särskilt snabbgjort är det inte.
Alla barnen utom 3-åringen var på vift så det kändes som en enkel match att bara ha lillebror med sig och göra alla dessa ärenden. Ha ha ha!, säger jag om det i efterhand. Och inte hahaha som i hur kul som helst, utan ett hårt och uppgivet ha ha ha. Han var på sitt allra sämsta humör och pillade i ALLT på VARENDA hylla i VARENDA butik. Levde rövare och slängde ner helt galna saker i korgen.
Till slut hade jag ingen aning om varför vi åkte till stan till att börja med. För det där med skrivborden hittade vi på efterhand.
Just det - medicin var det ja! Jag som hade tyckt att det var smidigt att ringa teamsekreteraren för att få mitt litium blev lite snopen när jag på nåder fick ut EN ynka förpackning på apoteket. Och dessutom med förbehållet att jag SNARAST skulle OBS!OBS!OBS! lämna nya blodprover. Klåpare. Jag har ju just släppt ifrån mig hur många rör blod som helst. Och varför kan det inte ständigt ligga inne recept på medicinen jag knaprar en hel näve full av varje dag? Hoppas bara att jag blir riktigt bärsärk-manisk nu och bryter ihop, så ska de få se vad de ställt till med. Bah.
Ja, sedan slank det med en ventil för flera hundra kronor, en borr för att såga in ventilen för minst lika många hundra kronor, en taklampa, en dataswitch och några datorkablar, en myggdörr, en säng och eh? Ja. Säkert en massa mer. Men jag stängde av räknaren. Den som skulle ticka så långsamt och beskedligt när ett litet uthus skulle bli enkelt tonårsrum. Men POFF! så har vi visst inte råd att åka på semester längre. Bye Bye Barcelona och Shalom Sorsele med övernattning i fiskekoja. Nej, jag skojar bara. Jag åker faktiskt hellre till fjälls. Men blir jag nödd och tvungen är det inte lika roligt. Förresten är jag en stark förespråkare av både och i alla valsammanhang.
Nå. Det fanns bara en sak att göra i detta ekonomiska kaos: nämligen att gå all in och köpa hämtpizza till middag.
Efter det körde jag ut la familia och bäddade ner mig och såg ett avsnitt med min danska bondefavorit. Han är aldrig stressad. Är barnsligt förtjust i allt han gör. Fångar dagen. Verkar aldrig heller ha pengar som rinner genom fingrarna, för den delen. Nä, nu tycker jag förresten inte om honom längre.
All tv är ju dålig, nu när jag tänker efter. Plus skyldig mig ett glas vin. Av nån bisarr anledning halkade vi in på Morden i Midsomer igår kväll. Det var så överspelat och förutsägbart att jag lade mig för att sova istället. Och herr B hällde visst ut mitt väldekanterade vinglas i vasken i samma veva som den väntade mördaren avslöjades.
Och nu när jag ändå klagar på ALLT måste jag tillägga att det stinker snus i hela huset. Jepp, herr B är i full gång med sin snusbakning igen. Och jag lär inte kunna använda ugnen till nåt vettigt på flera veckor. Nå. Hämtpizza funkar väl också. Om man har råd.

Mossa

Läste i tidningen i morse att Sverker Åström dött. 96 år ung. För jag tror verkligen att han var det. Ung alltså. Och begåvad. Ambitiös. Rolig. Och på ålderns höst även öppet homosexuell.
Nå, 96 år är väl ändå på många sätt ett fullevt liv. Men jag blev lite ledsen.
Ofta när såna här gamla färgstarka offentliga personer försvinner börjar jag fundera på vilka som ska vid...
Och skrämmande o-ofta kommer jag på nån.


Idag ska Kräftan visst ha medvind. Samt fundera över studier eller jobbyte.
Jaha.
Som alla andra dagar då.
Jo, jag har allt som oftast medvind, trots allt. Om jag inte vore så sjuk(!) hade jag alla förutsättningar att leva ett fantastiskt liv. Så det så. Särskilt om jag orkade gå skola eller byta jobb.
Nämen, idag är jag slut. Kaputt liksom. Men det får väl bli lite av en mellandag här i Dårhuset. Herr B spikar lister i sommarrummet, 15-åringen pluggar moppeteori, två 12-åringar sover och småtrollen gör hyss. Jag har inga andra planer än att åka och hämta ut min medicin. Och så ska jag skrubba upp några gamla barnvagnar och hålla tummarna för att gamla vännen T vill ha någon av dem. Jag mår verkligen dåligt när saker och ting inte kommer till användning. Och tre barnvagnar tar dessutom upp en hel del plats.


I övrigt så funderar jag fortfarande på drömmars betydelse. Dessa personer jag envisas med att drömma om alltså...jiiiisus! Men man får vara glad att man sover så djupt att man kan drömma, kanske. I långa perioder sover jag ju nästan inte alls. Lite galenskap i drömmarnas värld kan alltså vara friskt, haha.
I natt hade jag en stark dröm med doft och känsla av mossa. Jag hittade inget om det i min ytterst vetenskapliga(!) bok om drömmar. För övrigt köpt på bokrea för 30 spänn. Om lukter stod det att det var ett primitivt sätt att avgöra vad som är bra och dåligt. Så jag tolkar det till att jag ska gå mer på instinkt och mindre på intellektet. Magkänsla. Jag har ju funderat mycket över vilka personer i min närhet som är bra för mig och vilka som inte är det. Vilka jag har en relation till för att jag verkligen vill och vilka relationer som känns som måsten. Stora frågor. Svåra frågor. Även i vaket tillstånd. Igår hände en sak - nej förresten, det var JAG som fick den att hända - som kändes bra i det avseendet. Omedvetet valde jag kära E före en sån destruktiv relation som tar energi istället för att ge. Det bästa var att jag VALDE henne istället för att VÄLJA  BORT det andra. Äh, nu sluddrar jag va? Jag menar att det inte behöver bli en konflikt varje gång man står i ett vägskäl. Bara man följer den ljuvliga, trygga och äkta doften av mossa. Klart som korvspad, hehe.


Relation förresten....Är kanske inte riktigt rätt ord? Då låter det som att jag står jättenära de här personerna jag helst vill klara mig utan. Nån kanske till och med tror att jag pratar om herr B. Och det dementerar jag härmed. Inte är vi mycket lika, men man måste bara älska en man som samlar upp döda myggor ur myggjagaren för att ge bort i present, samtidigt som han skrattar högt och rått för sig själv.


Drömmar är ett brev om natten; från dig, till dig, om dig.
Boken heter Drömmar A-Ö, Lexikon. Av Maria Ulander.

Helgdagskväll i timmerkojan

Vem som helst skulle väl bli vilse i pannkakslandet när sommarlovet spårat ur till en enda lång helg.
Har man dessutom som jag en friterad hjärna blir det sju resor värre.
Nu har vi varit på partaj i kyrkan.
Hela dagen har jag envisats med att det åtminstone var torsdag.
Men tydligen är det tisdag. Påstås det i alla fall.
Ena sonen sover hos kompis, en annan son har en kompis här på övernattning.
Alla är sockerhöga.

Ett glas vin kanske?

Tja, varför inte.

Tömma tvättmaskinen och torktumlaren kan man ju alltid göra i mañana.

Om man nu skulle råka vakna upp till en vanlig blå vardag förstås.

Vilket är föga troligt.

Ah, ni kan inte ana vilket skrot vi släpade med oss hem från kyrkans loppis.

Jag skyller på löjligt humana priser. Men ändå.

Tovad hatt, pälsmössa, tre(!) par läsglasögon, porslinsfigurer och smörknivar...

Allt till barnen. Som är mycket nöjda med sina fynd. Särskilt 6-åringen som äntligen fick sandaler med öppen tå - så kallade "dagisfrökensandaler". Min gissning är att de välanvända tofflorna är ungefär av årgången då jag själv föddes men för en femma får man väl hålla god min.

Han var också sugen på en motionscykel för en 80-lapp, men där satte tråkpappan stopp. Själv tyckte jag nog att han skulle behöva den alla de gånger han blir förpassad till sitt rum. Ungefär som att Emil sysselsätter sig med att snida gubbar i snickerboa. 6-åringen har ju förvisso en del överskottsenergi.

Vårt sällskap var på elva personer som åt våfflor, kladdkaka, kakor, mackor och glass. Dessutom gick det väl åt en hel läskback och en rejäl kanna kaffe. Det är alltid roligt att bli uppassad av stressade ungdomar, hehe. Får se om vi slår kassarekordet från ifjol. Satt av familjen Annorlunda, of course. Men eftersom jag alltid strävar efter valuta för pengarna kan jag inte klaga. Intäkterna går till bistånd. Och till lön åt 15-åringen. En win-win situation.

Herr B är ute bland myggen och målar de sista listerna till 15-åringens sommarrum. Nu är det bara lite möbler kvar och sedan flyttar grabben hemifrån. Tur det inte är så långt för mamma att hälsa på. Undrar om han vill ha en motionscykel förresten?

Vi ha eld, vi har kött, vi ha rödvin till tröst.

Här är helg djupt i skogarnas ro.

Härdsmälta

Jag tycker det är fint att min allra bästaste cybervän så ofta bemödar sig om att "läsa ikapp" på min spännande blogg.
Ni som bara tittar in här mer sporadiskt missar ojsåviktigasaker, det lovar jag.
Ha ha ha.


Idag har jag varit på Hälsans och flamsat.
Plus skällt ut folk som klagar på väder och mygg.
Men det var inte lätt att leva som man lär när jag sekunden efter anfölls av sjutusen småsteklar(?).
Rätt åt mig kanske.
Liksom det var sent i natt när jag äntligen skulle somna...
Då herr B klatschade till sitt eget smalben och morrade spindeljävel!
Jag är inte rädd för spindlar. Inte för dem som låter bli att krypa in i min näsa när jag sover, vill säga.
Det hände mig nämligen en gång.
Jag vaknade av att det kittlade och hann just så pass dra ut en stor brun lurvig spindel ur näsborren.
Så för säkerhets skull klev jag upp och noppade ögonbrynen trots att B hävdade att "hans" spindel var superdöd.


Efter Hälsans försökte jag få tag på min välbehövliga medicin.
Man kan ju tro att det funkar att irra omkring inne på psykiatriska kliniken och se desperat ut, men så lätt gick det inte.
Istället fick jag för mig att irra runt på egen hand på Solbackens Handelsområde.
Ja, herregud.
Det började med att jag skulle byta in en ful blus som jag köpte för så länge sedan att jag bara fick byta mot något annat i butiken. Spontanshoppa med kniven på strupen är INTE min grej.
Att ta bort larm från en orange solklänning var heller INTE expeditens grej visade det sig.
Efter det mistlurstjutet gick det bara utför.
Jag glömde liksom bort varför jag stannat bland alla butiker till att börja med.
Äh.
Bara att bryta ihop och komma igen.


Så jag åkte hem och ringde(!!!) till kliniken och fixade medicin,
Bjöd med mig folk på våffelmiddag i kyrkans kafé,
Och bokade sommarteaterbiljetter till mig och kära E.

Dä ä mycke nu

Nej, jag skojar bara.
Dä ä mycke jämt juuu.
Men ändock.
Så fick jag den här dagen att gå också.
Har just kommit hem efter den årliga rearundturen på stan med bästaste H.
Och före det låg jag på alla fyra och rensade ogräs på Hälsans.
Det litar på en latmask, som man säger.
Inte för att jag är en latmask egentligen utan en hyfsat slutkörd springmask(!).
Nå.
Så vad shoppade jag då?
Inte mycket faktiskt. Inte i pengar räknat i alla fall.
Några tischor till herr B,
Kalsonger till småtrollen,
Mascara för 10 kr,
Två par gratisörhängen (en lång historia),
En illrosa blus för 30 kr,
Samt en sladdrig blå t-shirt.
Det var nästan så att lunchbuffén ute i skuggan kostade mer än innehållet i alla mina småkassar.
Det var som vanligt roligt att träffa fina H. Vi lärde känna varandra i cyberrymden för flera år sedan. Hon bor egentligen 60-70 mil härifrån men som tur är kommer hennes man härifrån så vi brukar träffas när de kommer upp på loven. Och varje gång känns det som att vi träffades senast igår.
Kanske mår jag lite bättre för tillfället. För det känns roligare att träffa vänner än det gjort på länge. Inte lika motigt och ansträngande. Vilket är bra. För jag har förstås världens roligaste och bästaste vänner.
Men slut är jag lik förbannat.
Har tagit en liten skogspromenad med två småhundar, men det får räcka.
Barnen var som tur var redan utfodrade när jag kom hem och nu har de visst försvunnit åt olika håll.
Frid och harmoni i Dårhuset.
Kanske läge att packa upp då innan jag slänger i säng mig.

Carpe Diem

Det är precis det som är svårt med sommaren.
Andra årstider kan man helt slött bara fördriva tiden med att pilla navelludd eller nåt.
Men nejheheheeejdå - inte på sommaren inte.
Särskilt inte om det som idag till och med råkar vara sol och varmt.
Efter att ha klippt gräsmattan, assisterat de stora grabbarna till utebad och dylikt åkte vi därför på liten utflykt med de tre yngsta. Och sedan stannade vi förstås och köpte glass. Lika självklart är naturligtvis att småtrollen nu har varit uppe alldeles för länge och är helt skruvade.
Tur att jag får åka till Hälsans Trädgård och vila upp mig imorgon, haha. Ja, plus att jag ska träffa roliga H för en lunch och lite shopping. Och igen då - det gäller att passa på, för hon är bara här på visit från Dalarna i några dagar.
Hm. Det var visst en sak till. 15-åringen börjar ju sommarjobba imorgon - så självklart "måste" vi till kaféet och sponsra kyrkan.
Carpe Diem liksom.

Ett experiment

Alltså, förlåt kära midsommarfirarvänner som läser detta.
Men det måste skrivas.
Nämligen det faktum att jag redan i ett tidigt skede på midsommarafton laborerade med att släppa mitt kontrollbehov.
Som väntat blev det kaos.
Som väntat mådde jag råtta över allt stök och skräp och servering av mat direkt ur plastbyttor.
Men jag lät det vara. Lät allt bara ha sin gång. Både rödvinsspillet på mina vita dukar, brända popcorn och ihopblandning av dricksglas(!).
Kanske snapsen gjorde sitt till, men inte tillräckligt mycket för att vara enda förklaringen.
Jag var helt enkelt duktig på att vara oduktig.
En milstolpe, haha.
Och vet ni en sak...
Jag är helt övertygad om att det bara var jag som såg kaos.
För i allt detta hade vi supertrevligt.
Kanske inte ens trots utan till och med tack vare kaoset.


För kan man ha annat än trevligt bland vänner där man tycker så mycket så mycket om ALLA ♥
Vad är väl lite kiss i badtunnan mot det...
(nej, jag badade icke - uäk!)


De tolv grabbarna sprang in och ut hela kvällen och skötte sig hur bra som helst och lilla bebben somnade till slut.
Kvällens höjdpunkt var inga små grodor utan föreställningen våra fladdermöss gav oss när de sent på kvällen frossade i myggor på låg höjd.

En pärla

SOM jag hade väntat på denna film!
Och inte blev jag besviken.


THE BEST EXOTIC HOTEL MARIGOLD


Det är inte lätt att bli gammal. Vad ska man ta sig för liksom? Av olika anledningar bestämmer sig några engelska pensionärer för att tillbringa sina "golden years" på lyxhotell i Indien.
Men förutom en total kulturkrock möts de dessutom av ett mycket nedgånget hotell som innan deras ankomst stod helt tomt. Ägaren är en visionär som bara ser möjligheter och tycker inte ens att det var fel att skicka ut fotoshoppade bilder i broschyrerna.
Vissa har svårt att finna sig tillrätta och andra trivs direkt. Trots att filmen är lågmäld och inte har någon egentlig intrig så händer det en hel del. För de flesta helt livsavgörande saker...
Ah, filmen var ljuvlig. Underbar dialog. Underbar humor. Underbart allvar. Och skådespelarinstatserna....tja, kan det bli annat än underbart(!) när man samlar ihop gräddan av den brittiska skådespelareliten?

Da´n före doppareda´n

Badtunna fylld - check!
Kanterna på gräsmattan klippta - check!
Potatissallad gjord - check!
Skräp i bränngropen eldat - check!


Jodå. Det känns som om Dårhuset är redo för midsommar.
Själv är jag mer än redo. Jag hade redan tänkt ut min outfit men så var jag hos kära I över en vegansk middag och botaniserade bland hennes avlagda klänningar och kom hem med en hel kasse. Ett angenämt problem förvisso.
Vad som är mindre angenämt är att jag har helt slut litium. Ilade till apoteket för att hämta ut men snopet nog hade jag slut recept. Så nu blir det att ringa akut och hoppas att någon hinner skriva ut medicinen till imorgon. Då har jag ändå hoppat över nog så många piller. Inte bra, inte bra. Men det kan ju bli en skruvad och sprallig midsommar i alla fall, hahahahaha!


Nä. Det var nåt annat jag skulle skriva, tror jag minsann. Men nu blev jag stressad. Herr B väntar nämligen med en film. 

8-åringen botar skalbaggefobi hos 6-åringen genom att tejpa fast honom och låta baggen krypa runt.

Enough is enough

Nä, jag orkar inte åka till sommarfesten som Hälsans är bjudna till.
Och eftersom jag egentligen inte ens ska vara där på torsdagar tänker jag inte ens ha dåligt samvete.
Det är hög tid att börja hushålla med min minimala energireserv.
Ikväll ska jag träffa kära I. Det får bli dagens prio. Hon flyttar nämligen till Tyskland alldeles strax, så det gäller att passa på.
Och så ska vi städa lite på gården och skura badtunnan inför imorgon.
Det får räcka.


Igår gjorde jag ju ingenting hela dagen, för jag hade så svårt att andas. Sedan blev hela familjen Annorlunda utbjudna på lokal av mammas sambo. När vi kom hem tog jag mig knappt in från bilen. Sedan sov jag hela kvällen. Så hasade jag till badrummet och borstade tänderna, halvsov mig igenom ännu en dokumentär om transsexuella och somnade sedan om. En enda bisarr dröm kom på besök men annars har jag sovit som en stock. Klev inte upp förrän vid 9-rycket. Och nu känns det som att jag blivit överkörd av en  konvoj med långtradare.


Apropå drömmar,
Vad betyder det att vissa personer dyker upp där oftare än andra? Och inte de här självklara personerna i min direkta närhet heller. Är det mitt undermedvetna som vill säga mig nåt? Flera gånger den sista tiden har jag tex drömt om min nu pensionerade kollega G. Egentligen började han hos oss som vikarie när jag var föräldraledig så jag kan inte påstå att vi varit särskilt nära. Visst, han är ju trevlig och så men vad gör han i mina drömmar? 
Nå. Retoriska frågor, of course. Kanske vill jag egentligen inte ens veta, haha. Men jag kommer inte att lägga sju sorters blommor under kudden imorgon i alla fall. Det blir säkrast så.


Fördelen med att 16-17 pers springer in och ut, och ner och upp ur badtunnan en hel kväll är att jag inte behöver städa inför festen. Det känns avslappnat. Dukti ja ä.
Bara skala fyrahundra kilo potatis och tina några köttklumpar. Sedan äter vi på papptallrikar. Enkelt och bra.
Och så hoppas jag att vi stör galen-grannen riktigt ordentligt.


Nä. Dags att väcka 15-åringen och sätta honom i arbete. Och mig själv. Åtminstone ska jag tömma torktumlaren.

Förra årets midsommartårta. Småtrollen gjorde den helt själv. Jag rörde ingenting, jag lovar. Rättade inte ens till raderna med jordgubbar.

Ööh...? Aaah...Eh, vadsavi?

Som sagt: Jag hade ju redan handlat mat och dryck och papptallrikar till sjutton personer.
Busted var jag också - eftersom fru L och S hade läst om min förplanering på bloggen, haha.
Men jag fick också rätt. Inte blev det särskilt mycket planerande igår kväll.
Så plötsligt när T/Ernst kom för att hämta hem alla snabb-brainstormade vi om vem som skulle ta vad.
Jag har ingen aning. De har säkert ingen aning heller.
Dricka vin och "planera" är förvisso trevligt, men särskilt strukturerat blir det inte.
Särskilt inte som frun i huset har fem barn och väninnorna också hade några av sina barn med sig - varav en är en bebbe som är rädd för hundar.
Jag känner mig nöjd över att jag redan hade planerat färdigt i min skalle och handlat så det räcker och blir över.
Idag känner jag mig lite....äh, jag vet inte....sliten?
Jo, det blev kanske ett par glas vin för mycket. Men jag har varken ont i huvudet eller mår illa, så jag tror jag skyller mer på gårdagen som helhet.
Slänga skräp på soptippen, städa ur bilen och dammsuga, veckohandla + festhandla, körkortsteori, byggnationer, tandläkarbesök, sommarfest på dagis och huset fullt av folk hela kvällen.
Vad är det för fel på såna som inte kan vila på semestern? Bah!
Men idag blir det lugnt. Bara(!) ett litet födelsedagskalas hos bästaste vännerna. Om det lättar i min andning. Jag har så svårt att andas att jag inte kan ha bh. Nudist till trots känns det av nån anledning oanständigt att åka bort utan bh. Men det kommer något gott ur allt (nästan). Som det är nu kan jag inte dra upp tempot utan få ett astmanfall så jag hasar omkring här i sakta mak och nyper bort gula blad på krukväxterna.
Nämen hörrni - det här med sommar va...
Jag har till och med planerat umgåsande nästa helg. Jag som annars brukar vänta till samma dag för att känna av dagsformen.
Och så dyker det upp oväntade gäster stup i kvarten.
Nå.
Går det så går det.
Håller jag ihop under sommaren blir nästa steg att öka tiden på Hälsans Trädgård.
Sedan arbetsträna.
Och så gå tillbaka till jobbet.
Piece of cake. 
Eller cace som jag råkade skriva på svarta tavlan i sjuan. Nesligt värre. Det tänker jag på fortfarande ibland. Uppenbarligen. 

Jamen kom igen då!

Det var väl ett ynkligt åskoväder.
Men det var i alla fall läckert för ett par timmar sedan. Innan det bröt ut.
Luften stod alldeles still och alla fåglarna hade tystnat.
Ah, jag gillar åska!
Kanske gillar jag inte lika mycket det faktum att ovädret gör så att sommarfesten på dagis i kväll måste hållas inomhus. Men det är smällar man får ta.
Likaså att kugga på moppeteorin med ett ynka poäng när man prioriterat dataspelande framför plugg. Hoppas att han lärde sig nåt av det i alla fall. Spotta i nävarna och ta nya tag är annars inte riktigt 15-åringens grej.
I övrigt har jag handlat till midsommarpartajet. INNAN jag och väninnorna ska träffas och planera, haha. Nej men inte är väl JAG en kontrollmänniska?
Nå. Planeringen ikväll kan väl då istället fokusera på sånt som är viktigare. Det vill säga dricka vin.
Och det är inte så att jag kör över dem, om ni trodde det. Nej då, de får ta med precis vad de vill och så täcker jag upp resten med mitt beredskapslager. Enkelt och smidigt.
Om en liten stund åker jag och den buttre 15-åringen till tandläkaren (nej, han har verkligen ingen bra dag stackarn). Han har en tand som vägrar komma fram och nu blir det bestämt om det blir operation. Plus att de ska mäta det absolut osynliga överbettet en gång till och eventuellt plåga honom med tandställning också.
Fram tills tandläkarbesöket isolerar han och herr B taket i sommarrummet.
Hoppas att det blir lite plåster på såren för en skitdag att jag lagar hans favoritmiddag i alla fall.

Vamos a la playa

Vet ni, det litar på att underhålla resten av la familia.
För att inte säga att planera överhuvudtaget.
Min vision är i vanlig ordning att maximera detta sommarlov.
Som en del av den planen åt vi glass ute. Och så föreslog jag ett premiärdopp i havet.
Något som förstås måste fördelas runt måsten som rehabilitering och byggande av sommarrum.
Vilket kräver en del. Inte minst av matmor.
Men jag fick ihop dagen.
Har till och med hunnit klippa lite gräs och rensa ogräs.
Nu ikväll har min moppeklubb varit här. Mycket moppesnack och många skrattanfall blev det. Men det känns som om jag måste träna lite för att våga sticka ut på deras långturer, haha. Fast jag känner mig taggad. En ny hobby är nog precis vad jag behöver. Idag försökte vi värva 15-åringen och hans kompisar till klubben. Men det var tvärnit. Tror jag. Åtminstone tolkade jag hans hånskratt så. Ja, plus att han fnös nåt om medelålders.
Anyhow.
Havet var varmare än beräknat. I pölen innanför sandvallen, vill säga. Nestor var lite skeptisk till allt det där blöta men doppade sig i alla fall innan han strösslade in sig i sand. 3-åringen och 6-åringen hade som vanligt inga problem med bortdomnade kroppsdelar och låg i länge och väl. Fördelen med att åka och bada i havet redan i juni - och dessutom på kvällskvisten - är att man får värsta längsta sandstranden för sig själv.
Om jag badade? Eh, knappast. Jag bidar min tid tills badtunnan håller 40 grader på midsommarafton.
I skrivande stund är det nästan 20 grader varmt och strålande sol.
En fin sommardag är till ända.

Herr B och en något motsträvig valp.

Småtrollen i full frihet.

3-åringen i "dykartagen".

Obestående avtryck av en 6-åring som annars alltid ger ett bestående intryck.

"- Titta - ett ufo!"

Nä, han tog inte med sig hela stranden hem. Bara halva.

Åsså jag. Som hade glömt(!) baddräkten.

Sommarlov my ass

Hälsans idag dårå.
Kändes skönt.
Särskilt med tanke på att 6-åringen stod utanför det öppna fönstret i matrummet och skrek under hela frukosten.
Jag har också gjort annan nytta. Nämligen skjutsat 12-åringen till flickvännen. Efter många om och men med hans styling av problemhåret. Men jag tillät mig i alla fall att slappna av och faktiskt komma för sent för det.
När jag kom hem var det icke helt oväntat kaos här.
Så efter ett frispel över det bestämde jag mig för att lösa korsord i solen.
Egentligen gillar jag inte ens korsord, men det gäller att sysselsätta sig med nåt för att hjärnan inte ska gå bananer. Så kallad aktiv vila, haha.
Ah, fast nu är jag less på det också.
Det är inte lätt med sommarlov. Jag vill gärna hålla liv i lite vardagsrutiner men det vill ingen annan här. Förstår jag ju. Alla utom jag har förstås semester.
Men man kan inte grilla varje dag. Inte heller vara uppe hela nätterna. Eller strunta i att lägga tvätten i tvättkorgen.
Åh, nu kände jag mig gnällig och tråkig helt plötsligt.
Vi kanske måste festa upp min svindyra gräddglass bara för det.
Med mitt lyxiga strössel som står på en hemlig plats.
Ja, så gör vi!

Fårfiol

Om jag gjorde mitt livs godaste kalops senast det begav sig så blev det inte sämre middag idag:

Nämligen mitt livs godaste lax.

Jag åt så jag sprack. Bildligen alltså. För bokstavligen är jag tydligen hur töjbar som helst.

Orkar man inte mycket annat känns det ändå bra att veta att jag fortfarande kan laga mat, helt utan skyddsnät. Tråkig talang men väldigt användbar.

Annars försökte jag skaffa mig en ny talang i en dröm i natt. Jag skulle nämligen lära mig att spela fiol. I drömmen var det stressigt som vanligt och jag hade därför anlitat någon slags ambulerande musikskola. Lektionerna hölls smidigt nog i skuffen på vår gamla Taikonbuss. Problemet var bara att min lärare var L från Hälsans, och han kunde inte heller spela fiol. Så det lät förjäkligt. Utanför bussen hoppade min gamla kollega G omkring och slog på bilrutorna och skrattade åt mina försök. Inte förrän ett par timmar efter jag hade vaknat blev jag irriterad... Jag menar, G kan ju faktiskt spela fiol. Att han inte kom in och hjälpte mig då?

Det var en helknäpp samling människor med i samma dröm. Bussen stod parkerad utanför lägenheten där min bästa kompis M från tonårstiden bodde. Och helt plötsligt satt jag med fiolen i hans gröna soffa (plockad ur ett soprum) och vi delade på den där allra första flaskan Riojavin i mitt liv. På ett sätt var jag nog tillbaka till 17-18 år då men å andra sidan var alla ungarna i full färd med att demolera resten av lägenheten.

Nå. Det där var nog en sån där dröm som inte betyder nåt.

Inte annat än att jag önskar på riktigt att jag var musikalisk. Eller ja. Sjunga kan jag ju. Fast inte bra. Och noter kan jag. Fast inte spela nåt instrument efter dem. Eller jo, blockflöjt kan jag spela. Riktigt bra också. Fast det vill väl ingen jäkel höra.

Hm. Fiolplanerna kanske inte var så dumma ändå.

Förutom att jag inte tål höga ljud...att jag har tinnitus...att jag är stresskänslig....att jag inte har nånstans att öva...och att jag är född helt utan tålamod. Plus omusikaliteten då.

Kanske kan jag till och med skylla på att jag är vänsterhänt? Hehe. Det tyckte min gitarrlärare var ett stort problem. Väldigt stort. Oöverstigligt stort. Trots att jag ledigt och lätt är tvåhänt och släpade med mig min mammas gitarr - givetvis strängad åt det vanliga hållet - envisades hon med att allt blev spegelvänt.

Å. Nu låter det som jag bara spånar och tjollrar. Egentligen skulle inlägget handla om en helt annan sak (i vanlig ordning) men nu medan jag skriver sitter jag och funderar på om jag har några dolda talanger....

Jag har en affärsidé som jag skulle vilja satsa på. Nåt jag tror att jag skulle vara bra på. Men talang? Nä, knappast.

Jag har också ett intresse jag funderar på att göra ett yrke av. Det skulle absolut vara roligt. Men talang? Nä, inte där heller.

Tänk om det verkligen skulle visa sig att jag hade fallenhet för fiol....

Jag om 10 år.

Kojbyggardag

Eller söndag, som ni andra kanske kallar den.
Precis nu när jag skulle ösa galla över mina tre yngsta barn hör jag att 8-åringen sitter i kojan under trappan och läser sagor för 3-åringen.
Där fick jag mig.


Gårdagens vackra väder är utbytt mot pissregn, mörker och 12 grader.
Inte för att det gör mig nåt.
Det enda jag kan tycka nåt om är att jag hasade omkring ute i fem timmar igår utan att få nån färg.
Sola är det värsta jag vet - men att klippa gräset i bh och korta shorts är en annan sak.
Nåja, ömsom regn och ömsom sol och varmt lär väl ge fler tillfällen att bättra på brännan antar jag. Det är inte klokt hur mycket gräs orkar växa.


Det är heller inte klokt hur mycket jag sover när jag väl ger mig själv chansen.
Igår kväll sov jag mellan 18 och 21. Sedan var jag visst vaken i enochenhalv timma eller nåt innan jag somnade från en film. Men som sagt - inte är jag piggare för det.


Herr B har gått ut för att bygga vidare på 15-åringens sommarrum. Han smet ut för att se om 15-åringen skulle komma efter frivilligt. Haha. In your dreams, liksom. Mycket gott kan sägas om min äldsta son men när det kommer till fysiskt arbete är han maskarnas konung.


Själv tvättar jag. Som vanligt. Jag minns ett tag på gamla bloggen när jag var så less på mitt eget tjat att jag förbjöd mig själv att skriva om tvätten. Men å andra sidan är det den mesta hobby jag har, haha.


Förresten gjorde jag supergod potatis till lammkotletterna igår. Inspirerad av ett recept i Buffé. Vanlig klyftpotatis som jag gjorde färdig i ugnen. Sedan rörde jag ihop den med en blandning av: olivolja, citron, vitlök, massor med persilja, dill, flingsalt och parmesan. Jag tror faktiskt att sju av sju tyckte om det.


Idag blir det lax i ugnen och potatismos. Så då vet ni. Kanske med smördegstäcke på också. Laxen alltså.

Sommar

Jodå.
Jag har faktiskt klippt färdigt vår stora och steniga mossmatta.
Känner mig nöjd.
Och så har jag gjort lite annat i maklig takt.
Värmt ett gäng matlådor till lunch och ätit hallonglass ute i solen till exempel.
Och inte minst duckat för småtrollens vattenpistoler.
Jag gläds åt att ruccolan redan tittar upp.
Och fröjdas åt att blommorna börjar slå ut i min hårt prövade trädgård.
Dessutom blir jag lycklig av att se att alla buskar jag snaggat nu skjuter för fullt.
Nu ska jag marinera lammkotletter och förbereda grillmiddagen.
Och ta på mig mitt glada flamingolinne.
Det känns banne mig som sommar!

Fotboll eller Yatzy...

...tja, det kvittar lika liksom.
Visst har jag följt fotbolls-EM med lite mer än ljummet intresse. Jag har till och med sett andra matcher än Sveriges för att komma in i det hela.
Men efter gårdagens förlust struntar jag i resten.
Precis där och då, under matchen, kände jag mig lite ledsen och besviken men nu har jag släppt det.
Skönt.


Dagen ska ägnas åt gräsklippning. Kamikaze-ig som jag är. För nu har allergin blommat ut (haha) på riktigt. Dessutom tål jag inte gräsdoft. Men som sagt, i övrigt är det rena terapin att gå fram och tillbaka med gräsklipparen.


Herr B och 15-åringen ska fortsätta att dra el i tonårssommarrummet ute. Kanske isolera till och med. Tyvärr hinner det ändå inte bli klart till midsommar - då 15-åringen sitter i en taskig sits och inte har nånstans att ta vägen. Eller vad sägs om: en 13-åring, tre 12-åringar, två 10-åringar, två 9-åringar, en 8-åring, en 6-åring, en 3-åring och en bebis? Puh! Ja, plus sju pinsamma vuxna då. Nå. Grabbstarkt blir det i alla fall. Av alla dessa ungar är bebben enda tjejen.


Annars ska jag nog mest ägna mig åt att stretcha vaderna. Jag har skitont hela vägen upp till knävecken! Antagligen för att jag hade en liten klack på skorna igår. Den var bara några cm men tydligen är jag lite otränad på den fronten. Ha ha ha.


Åsså grilla till middag. Förstås. Självklart. Naturligtvis. As always.


Dessutom har jag bestämt att jag ska ta en siesta varje dag under sommarlovet. För att överleva. Smart ja ä.


Möjligen ska jag även moppa in till byn och lämna en liten present till 8-åringens fröken. Hon gick i pension nu och det känns lite vemodigt. Vi har ju ändå haft henne under åtta lågstadieår i sträck. Ja, jag vet att jag skriver mycket om att jag kanske ska moppa, hehe. Det brukar i slutändan inte bli så mycket av med det. Men jag ser det som en mental förberedelse inför att börja köra. Vid ett cybermöte med min moppeklubb igår kväll fick jag veta att det var dags att jag skaffade mig ett coolt namn. Vilket jag också gjorde. Så nu när jag sätter mig på min blå fara heter jag Vespa Viper. Ho ho, hi hi, hå hå.