Vända på en femöring

Eeeh....Läste just mitt förra inlägg.
Fy, vad sur jag var.
Men kanske lika bra att gnälla på hela världen i ett och samma inlägg så har man gjort bort det.
Idag känner jag mig mer torktumlarluddgrå.
Trots att dagen har varit mig lite motvalls.
Vad är det för dag förresten?
Hm. Onsdag du sa, onsdag det va.
Nej, gud - det är ju torsdag. Hehe. Eller?
Alltså har jag förmodligen missat veckans premiär av Allsång på Skansen.
Men det må ju vara hänt.
Magen har kraschat. Intressant va? Ja, jag menar det.
Kan bero på att jag hävde i mig kaffe hemma, åkte sedan till Hälsans för en stor mugg till och så svepte jag en nattsvart kopp för en stund sedan.
Kan också bero på den hemliga hamburgerlunchen jag och 15-åringen inmundigade där jag drack det svarta kaffet.
Försöker man blidka själen så får kroppen stryka på foten. Och vise versa.
Vi håller på att fixa ute i 15-åringens rum. Nu är det bara städning och bäddning kvar innan han flyttar hemifrån.
Om han kommer åt att städa, vill säga. Gratisskrivbordet tar upp halva rummet och i den andra halvan breder en jättesäng ut sig. Så blir det när man ska komma undan billigt. Sängen är egentligen svindyr, men tack vare känningar i möbelbranschen fick vi den för en spottstyver. Nåja, om 15-åringen ska ha sovkompis är det ju bara att rulla ut en skumgummimadrass på skrivbordsskivan.
I övrigt är det oroväckande lugnt här.
Man kan nog inte skylla allt på att 8-åringen - enligt egen utsago - flyttat hem till bästa kompisen över sommaren. Nä, nånting är på gång. Helt klart.
Och då menar jag inte bara mullret i min mage.


Jaha. Där kom det: Småtrollen kom just in och lillebror blöder ur munnen. Måste kila.