Idag har jag ont i hela kroppen och ett dubbelfräs i huvudet.
Men det var det ju värt.
För att få se 6-åringens storögda och gapande fascination inte minst. Och att själv få äta sockervadd.
Ah, jag får ta tillbaka mina spydiga uttalanden om cirkus tror jag minsann.
Den här gången var det en jätteproffsig föreställning.
Och framför allt var det inga clowner, haha.
Nämen, fatta vilken jätteapparat det är. Mycket imponerande. Jag menar, bara att ha en orkester som sitter och spelar hela kvällen. Och så satt jag och funderade vad det kostar att köpa in två elefanter och vad deras matkonto går lös på.
Kvällens mest överraskande var dresserade lamor. Det såg helt bisarrt ut (och nu vill jag ha en lama - men säg inget till herr B). Vad som mer var bisarrt var mannen som jonglerade med pingisbollar - med munnen!
Bäst - och otäckast - var två herrar högt uppe i en trapets. Hur stark är man om man fångar hela vikten av en person med hjälp av sina fotblad? Hu, inget skyddsnät heller!
Mest politiskt inkorrekt kändes den afrikanska(?) gruppen med sina leopardmönstrade tarzankläder. Men de var superduktiga!
När jag sa att det inte var några clowner menade jag otäcka utklädda sådana. En multitalangfull pajasliknannde herre hade förresten några nummer åt det hållet. Vid ett tillfällde skrämde han mig och kära E så vi funderade på att fly. Det kändes nämligen inte helt bekvämt när han strippade 20 cm från våra ansikten...
Tårögd blev jag när sex (eller fem) svarta, stora, vackra, likadana hästar sprang lösa i manegen och gjorde tricks. Jag som egentligen inte gillar hästar fick en klump i bröstet. Bara för att det var så vackert.
Barnen gillade de fyra motorcyklisterna som körde i alla riktningar inuti en metallglob. Utan att krocka och utan att köra på den stackars tjejen som också var där inne.
Däremot är väl tvåochenhalvtimme med start kl 19 inte så bra tid för en familjeföreställning.
Efter pausen åkte 3-åringens kompis och mamma hem. Strax efter det somnade 3-åringen i mitt knä. När allt var slut lyckades jag väcka honom så pass att han sluddrade fram att han ville gå själv. Vilket han också gjorde. Hela en stol bort...för att sätta sig och somna om.
Efteråt åkte vi och köpte hamburgare och milkshake.
Har man fått skatteåterbäringen så har man.
Herr B har just köpt biljett. Jag och barnen hade ju fått gratis från Hälsans.
Elefanterna såg ledsna ut. Eller utråkade snarare. Men de var klockrena. Undrar hur många gånger de gör samma trick i sin karriär? Och elefanter glömmer ju icke, sägs det.
Som sagt - ett STORT äventyr. Kolla blicken. Längst ner till höger med rutig jacka sitter 12-åringen med sin kompis.
Här hade globen delats och tre motorcyklister åkte fortfarande i den övre delen. Soppatorsk, var ett ord som kom upp i mitt huvud.
Sockervadd♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar