Vet inte ens när jag var in på bloggen senast.
Bland en hel massa andra ogjorda saker som också flyter in i varandra.
Och idag har jag helt olutheranskt sovit bort halva dagen.
Kan det vara så att frun är lite lost sedan biblioteksjobbet rycktes bort under mina fötter?
Hm. Jo.
Nej, det är för deprimerande att skriva om.
Särskilt som det ändå finns ljusglimtar.
Som barnens (nåja) Halloweenpartaj till exempel.
Som faktiskt blev skapligt lyckat trots dålig planering.
Jag var riktigt peppad och nästintill pigg under fredagen.
Tvättade håret innan till och med.
Så tryckte jag först på mig en svart och orange syntetperuk som jag fick en allergisk reaktion av...
Och sedan en stor häxhatt.
Hehe, gissa hur håret såg ut när det torkade?
Först lade vi oss på lur bakom växthuset. För att skrämma skiten ur gästerna när de kom. För jag hade nämligen hittat några gamla (antika) raketer i mitt presentskåp. Häxvrålet var förvisso intakt men de flög inte en millimeter.
Pappan i gästfamiljen kontrade med att hoppa ut ur bilen och skrämma tillbaka. Utklädd till en sån där röd sak med horn som 7-åringen vägrar säga efter som det låter som en svordom.
Sedan hade jag satt upp en slinga med lysstavar i mörka skogen. Det gällde för barnen att samla ihop allihop för att få varsin godispåse. 16-åringen var motvilligt engagerad för att smyga bakom träden för extra effekt.
Godis före maten visade sig vara ett smart drag med tanke på katastrofmiddagen:
Avhuggna fingrar med naglar och allt, möglig spagetti och spindelväv till efterrätt.
Alltså snidade grillkorvar, färsk (läs: klibbig) grön pasta och sockervadd. Plus bål med flytande ögon från Buttericks.
Dessutom: tro aldrig att man kan göra sockervadd i förväg för att spara tid. Den sjunker ihop till en liten sockerklump.
Nå, med ugnspotatis, sallad och bröd blev väl typ de flesta typ ändå typ mätta, typ antar jag.
Sedan härjade alla bara omkring resten av kvällen. Gick loss på det sista av mitt Halloweensmink och det dyraste av mitt riktiga smink, gjorde brasa i eldkorgen ute och eldade lite vad som helst och slogs med sina plastvapen. Fyra vuxna och en 10-åring spelade sällskapsspel. Osv.
Redan tidigt under kvällen tog 5-åringen och 7-åringen av sig de snygga dräkterna som jag och herr B jobbat så hårt med. Men några var i alla fall utklädda hela kvällen.
Och poängen?
Jag tror inte att barnen märkte av min sega o-planering. Så man kan ju undra för vems (min) skull man (jag) tar på kritiska glasögon...
Kanske borde man (jag) ändå lära sig (mig) att ta dagen som den kommer, gilla läget (nej, där går gränsen!) och slappna av....
Resten av helgen har jag inte gjort ett smack.
Sett lite film, åkt och handlat nässprej åt 13-åringen utan att komma ihåg att handla nässprej, tvättat, spelat Star Wars kortspel, löst korsord, druckit läsk och sms:at med herr J.
Fint att jag radar upp det ändå va? Hehe.
Idag är det vanlig vardag igen. Skönt på sätt och vis men också aningen tomt här hemma. Och jag har ingenting inbokat i veckan. Jo, för tusan: soppteater på fredag! Folkhögskolan bjuder. Det ser jag fram emot.
7-åringen. Förstås. Medan han fortfarande hade min sminkning kvar. Och medan han fortfarande hade en fransig luciaskjorta med falu rödfärg på sig. I bakgrunden: den oplanerade middagen. Dålig bild, jag vet. Av nån anledning halade jag fram mobilen istället för Mr Canon. Jag vet inte vad som flög i mig. Men det lär ju inte hända igen, haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar