Lång dags färd mot natt

Eller lång grundseriefärd mot slutspel.
Usch, jag är less på hockey.
Det stod ju liksom klart redan på ett tidigt stadium att Skellefteå skulle gå vidare till slutspel.
Nu känns det som en transportsträcka.
Inte för att de spelat särskilt bra på sista tiden, men tillräckligt.
Och varför ser jag varenda match då??
Bra fråga.
Idag var det i alla fall för att komma upp i min dagliga sportdos. I brist på annat.
Plus att jag befinner mig i ett förhatligt tidshål. Jag väntar nämligen på att konfirmanden ska ringa för att bli hämtad i kyrkan.
Hur som helst har jag avhållit mig från både aktiviteter och att träffa folk. Hela dagen. Ja, förutom familjen, barnens kompisar och deras föräldrar då.
Jag skottade av bron och gick och letade skidor i uthuset tidigare idag. Men det dog jag av. Sedan har jag hasat omkring inne. Det känns som om jag går som en zombie. Nedless to say så är jag väldigt less på den här slutheten. Vissa dagar kan jag nästan acceptera den men de flesta dagar skriker jag ljudlöst inombords. Allt som jag vill, borde och måste läggs på hög efter hög efter hög....och underst ligger jag och kippar efter andan.
Äh.
Lika bra att fortsätta snacka hockey kanske.