Märkligt

På sätt och vis blir det kanske en annan sak att sitta här i biblioteket och plita ner viktiga och oviktiga saker när man inte har några läsare längre. Men det kan förstås också vara ett lämpligt sätt att pröva den egna ödmjukheten, haha.


Äh, jag tror att jag kommer att trivas mer i skymundan faktiskt.


Kanske kan man nu lätta på trycket ännu mer.
(Knappast möjligt va!) (Va? Vem sa det?)


Igår hade jag dock inget tryck att lätta på. Jag låg utbränd hela dagen. Först sov jag ett par timmar sedan ungarna lämnat boet, sedan såg jag och herr B en Arne Dahl film i två delar. I horistontalläge det med. Efter pannkaksmiddagen läste jag Damernas Värld. Eller försökte läsa, ska jag väl säga. I min jakt på fynd är det visst andra gången jag tar en provprenumeration för att få fina premier. Och sedan blev det friidrott på tv. Så jag låg med alla hundarna i sängen och slötittade. Förutom en liten stund då jag flydde till till datorn sedan sexualkunskapspluggande och självutnämnde experten 14-åringen fastslagit att jag är i klimakteriet. Maken till fräckhet! Jag vet att jag kommer att ha ont i kroppen i idag men det må väl vara hänt. Ska man bli frisk får man lida pin. Eller nåt.


Idag är det Hälsans Trädgård igen. Förhoppningsvis. Jag har lurat mig själv som jag brukar lura iväg mina egna barn till skolan när de är halvkrassliga: Se till att ta dig dit i alla fall. Om du sedan inte orkar stanna så åker du hem.


På fredagar har vi trädgårdsplanering. Vi är indelade i små grupper och har fått varsin jordplätt att ansvara för. Vi har hand om den blå/blålila rabatten. Min grupp är pytteliten eftersom två av deltagarna aldrig är där. Men jag klagar inte. Jag är med mycket trevliga fru M som jag känner lite grand sedan tidigare.


Men effektiva(!) som den blå gruppen är har vi redan planerat färdigt. Nu väntar vi bara på att fröerna ska komma och att växthuset tinar upp. Under tiden roar vi oss ute i verkstan. Jag är snart klar med min trollslända och håller även på med en ljuslykta i decoupage.


Ja. Ni ser att jag skriver om VAD som händer nu och inte HUR det känns. Såna blogginlägg som brukar få mig att tappa intresset. Men ibland orkar man inte gå in på hur man mår och känna eeeeeeefter. Och det kan väl vara lika bra.