Good Hair Day

Jaså torsdag allaredan minsann, minsann.

Ja, det är mycket nu.
Inte minst säsongens alla föräldramöten.
Logistiken blir näppeligen enkel när man både har barn på dagis, på lågstadiet, på mellanstadiet, på högstadiet och på gymnasiet. Plus att lärarmaken har sina egna möten. Som ikväll till exempel.

Förresten har hela låg- och mellanstadiet friluftsdag idag. Gemensam promenad till nån skog i min by-utanför-byn för lek och hamburgergrillning.
Ha ha. Bäst att hålla sig inomhus då.

Tur(??) man har saker att göra. Det ser ut som skrutt här. Sedan jag gick loss som en tornado i skåp och lådor för att rensa ut sånt som flyktingfamiljer har nytta av och köra iväg till kyrkan.
Förutom...att jag inte kommit mig så långt som att få iväg grejerna.
Nu flyttar jag mest runt alla bananlådor och sopsäckar för att jag blir trött i huvve av att se dem.
Och så borde jag ta mig i kragen och skrubba upp ett par barnvagnar. Det är inte så himla käckt att kryssa mellan sånt inomhus när man inte har småbarn längre.

Hur som helst....Shit, vad mycket man har hemma som man inte använder! Ändå tycker jag ju att jag är skapligt minimalistisk och gör mig av med saker helt osentimentalt. Men tydligen inte då. Eller så feng shuiar jag helt enkelt på fel sätt.

Men skyfflar man runt bråte nog länge går det även att fynda till sig själv. I linneskåpet hittade jag av nån anledning en jättefin sommarklänning. Och så hittade jag en bunt trädgårdstidningar som jag köpte billigt på en trädgårdsmässa förra året. Fast de låg inte i linneskåpet. Vill jag bara tillägga.

Nä, om man skulle ta och tona håret kanske?
Nu när jag äntligen hittat en kulör som verkar vara exakt min egen. Det är inte lätt, ska ni veta.
För tydligen är orange inte heller detta års heta färg, haha.
Men jag bidar min tid.
För eller senare blir jag säkert jätteinne.
Hur som helst sitter jag där jag sitter. Jag har ju inte så mycket annat att välja på.
När jag var tonåring provade jag alla möjliga andra färger men oftast såg det för hemskt ut. Särskilt som jag är så himla blek också.
Så nu tonar jag håret en, eller möjligtvis två, gånger per år. Känner mig lite piggare när jag ser mig i spegeln men det är sällan nån annan märker nåt.
Fåfänga när den är som mest....eh, meningslös.

Jo. Så får det bli.
På en av mina föreläsningar på Folkhögskolan i början av veckan var jag extra insiktsfull och deklarerade att jag skulle ge mig själv i läxa att göra fler saker för min egen skull - och utan dåligt samvete för att jag inte gör "nytta". Inte för att jag hade en aning om vad det konkret skulle betyda när jag sa det. Men precis nu kom jag på att det måste vara att sitta med toning i håret medan jag bläddrar i trädgårdstidningar. Häpp!