Uniformskofta

Dagens horoskop för Kräftan:

En väg du slagit in på verkar leda rätt, men förvänta dig inga omedelbara framgångar.

Se där.
Med tanke på vad jag som arbetsoför och totalt novis inom området kan förväntas göra på ett bibliotek låter det väl ganska rimligt.
Dagens målsättning är liksom att helt enkelt dyka upp.
Inte vidareutveckla verksamheten eller hoppa på bibliotekarieutbildningen parallellt med arbetsträning, hehe.
Däremot tror jag stenhårt på den första meningen. För att eventuellt komma tillbaka till jobb och framför allt för att kunna utvärdera hur mycket jag orkar måste jag sluta flumma runt med yoga, avslappning och självhjälpsföreläsningar.
Jag har full respekt för att det kan hjälpa andra. Men om man redan har reflekterat och analyserat ihjäl sig blir det lite tjatigt. Och det där med att träffas och djupandas tillsammans...njä.

Vad jag ska ha på mig vet jag däremot inte. Till och med den här evighetssommaren verkar nu lida mot sitt slut och alla mina sommarklänningar måste väl förr eller senare förpassas till översta garderobshyllan.
13-åringen tipsade mig om att åka förbi stan och köpa "en sån där bibliotekariekofta". Haha. Nej, här har vi inga fördomar liksom.
Nå. Just koftor har jag gott om, så jag kanske skulle lägga mer krut på att tvätta det här trasslet till hår.

Förresten känner jag mig rätt utvilad efter en helg utan särskilt mycket inbokat.
Fredag var jag ju och plockade lingon. Sedan har jag gjort blåbärsdricka och skördat i min köksträdgård och pysslat om vaktlarna. För att inte tala om att jag äntligen tagit tag i min nådiga lunta av diverse recept och börjat föra över dem till en fin bok med praktiska flikar, sett hockey och film med barnen och faktiskt till och med rakat benen. Det ni. Slappande på hög nivå.

Hur man än fördriver helgerna går det inte att komma ifrån att det är barnen i centrum. Med skjutsning, stryka pärlplattor, tjafs och hyss, övernattningskompisar och Bröderna Lejonhjärta på högsta volym. Så varje gång jag överlever är det bra (och den här gången lyckades jag ju dessutom peta in en hel del jag).
Vardagarna är lite mer på mina villkor. Om jag orkar kan jag hämta på dagis eller fritids lite tidigare, men jag behöver inte. Och idag ska jag och 10-åringen baka. Bara han och jag. Bara en sort. Men jag behöver inte.
Trallalala...Enkelt va?

Om det inte vore för det där med hårtvätten då.....