Mardrömstabletter

Att vara konstant trött samtidigt som man helt saknar förmåga att varva ner är förstås ett hjärndött tillstånd.
Var man inte knäpp innan så blir man det garanterat.
Antagligen är det just för såna tillfällen jag har medicinskåpet fullt med sjutusen sorters insomningstabletter.
Men jag är inte så förtjust i dem.
Obstinat som jag kan vara.
Om ingen tycker att jag är såååå duktig som låter bli förstås. För då tar jag genast en hel näve.
Nå.
Den här veckan är jobbig.
Riktigt jobbig.
Jobbigare än på länge.
Således har jag de facto knaprat insomningstabletter.
Med samma höga dos av mardrömmar jag får oavsett pillersort som resultat.
I natt drömde jag att jag var i min farmor och farfars gamla stuga.
Den stod egentligen öde men i drömmen skulle min döda farmor bjuda på lunch.
Det enda som fanns i de dammiga skåpen var smörgåsgurka från när jag var barn.
Jag vägrade äta och sköt burken ifrån mig så att den åkte i golvet.
Helt plötsligt var min lika döda farfar där och plockade upp glasbitarna...
Och jagade farmor med dem. Runt, runt bordet där jag satt.
Allt var liksom gammalt, dammigt, nött och ja, jag tror till och med att allt var grått.
Utom gurkan.
Ja.
Jag vaknade förstås.
Och sova är väl överskattat ändå.
När man hellre kan veckohandla, hämta på dagis, åka till svärmor på middag och avsluta med 3i1 föräldramöte.
Jaa...Vad ville jag ha sagt med allt detta då?
Ingen aning.
Jag är så trött att jag inte orkar tänka efter.