Nu tycker jag att det snurrar så där fort igen.
Livet.
Och all skit som följer med.
Försäkringskassan, arbetsträning, familjer, vänner...
Ja, tänk för att jag till och med har varit till frissan.
För första gången sedan våren -09.
Den här veckan och nästa kommer dessutom att fyllas av diverse utvecklingssamtal.
Undrar när man ska få dra täcket över huvudet egentligen?
Såsom man får göra när man är frisk och känner sig slut och lat, menar jag.
Som sjuk är det paradoxalt nog mycket svårare.
Att vara lat på ett friskt vis...ja, det vore nåt det. Ha ha.
Har just tillbringat en galet lång stund i telefonkö hos FK.
För att få tag på ett intyg om hur mycket jag var föräldraledig det året min ersättning under tiden hos AF grundas på.
Tydligen räckte det inte med ett arbetsgivarintyg. Säger A-kassan.
Fattar ni?
Eh, inte jag.
De tre månaderna jag är/varit i åtgärd hos AF (trots att jag har en anställning) kommer ersättningen ändå från FK.
A-kassan ska bara räkna ut hur mycket jag hade haft per dag om jag var arbetslös, tala om det för AF som i sin tur talar om det för FK.
Hehe. Man kan ju alltid hoppas på ett förvanskande á la viskleken och att jag då helt plötsligt blir miljonär och kan be hela kedjan dra åt håvete.
Nejdå. Några miljoner behövs inte. Inte om jag söker pengar hos AFA i alla fall. Vilket i sin tur kräver att jag nosar rätt på precis alla sjukskrivningspapper, skriver precis rätt saker i blanketterna och som grädde på moset får tag på nån som ska föreställa vara min chef.
Tjoho!
13-åringen är frisläppt på grönbete igen efter en veckas utegångsförbud.
Anledningen till bestraffningen var att han mörkat att han haft två prov och istället för att läsa på stuckit ut med kompisar.
Men i alla fall...
Så hade vi nog den bästa veckan ever. Sällan har vi umgåtts så mycket. Sett så mycket film. Åkt och shoppat. Plus att han snidat till en hel låda full av fiskedrag.
Och dessutom läste han på till nästa prov och skrev A.
Hoppas bara att vi kan hålla lite balans mellan kompisar och skola denna vecka.
Det här med att gå till frissan förresten...
Är väl kanske inte så smart alla gånger.
Inte om man aldrig gör nåt annat med håret än att sätta upp det i alla fall.
En kort page med uppklippt nacke kräver ju någonting helt annat.
Fast jag har ingen aning om vad.
Min frissa har gett upp att försöka få mig att göra nått nytt med mitt hår. Hellångt med sidbena passar utmärkt för den som helst inte ens kammar håret. Hemma sätter jag upp det i fulknut, på jobbet händer det att jag försöker ha det utslaget, men då slutar det oftast med att jag snor upp det med en penna. Hår som flyger fram i ansiktet är det värsta jag vet...
SvaraRadera