Money, money, money

First things first:
Nej, myndigheterna har inte varit dumma mot mig.
Apropå en kommentar om min låga ersättning.
Det är jag själv som är dum.
Eller, liiiite halvjävligt är det förstås att tvinga en stackars utbränd sate med två vänsterfötter att dansa en galen pappersexercisvals. Fast jag har inga bevis för att det skulle ligga något uppsåt bakom det.
Jag tror att jag har rätt till mer pengar. Om jag nån gång har dansat färdigt. Men av nån anledning är det alltid nåt papper som fattas.

Så här funkar det (eh, typ): När sjukdagarna tagit slut hamnar man under 90 dagar hos Arbetsförmedlingen för att testa sin arbetsförmåga. Under de dagarna får man ersättning som motsvarar den a-kassa man skulle haft rätt till om man var arbetssökande. För att ta reda på det måste man skicka en massa arbetsgivarintyg till a-kassan som räknar ut det. Sedan talar man om summan för Arbetsförmedlingen som i sin tur meddelar FK som står för fiolerna. I slutändan antar jag att jag skulle haft ungefär samma ersättning under den här perioden som när jag var sjukskriven.

Det är arbetsgivarintygen och intygen från FK att jag tagit ut föräldrapenning upp till heltid under det aktuella året som min ersättning ska beräknas på som strulat till det.
Och eftersom varken viktiga papper eller pengar hör till mina topprioriteringar har det blivit så här.
Men jag jobbar på det, haha.
Kanske kan jag till och med få tummen ur och ordna fram lite försäkringspengar från AFA. Eh, vilken dag...månad som helst.

Men hur som helst har inte barnen rätt till julklappar för flera tusen kronor per skalle. Inte ens om jag vore snorrik.
Det var det som var min poäng. Julklappar är ingen mänsklig rättighet. Även om jag ger bort dem till höger och vänster varje år. Och framför allt ska man inte köpa dyra julklappar och sedan klaga över hålet i plånboken - som alltför många faktiskt gör. Nå.
Tyck inte synd om mig för att jag har lite pengar. Ville jag har mer kunde jag ju bara gå till jobbet. Ha ha ha.

Tråkig och grå dag. Så grå att jag till och med har en grå tröja.
Herr B jobbar idag och imorgon. Småtrollen är på dagis och fritids. Min plan var att få sova en stund innan hämtning och hittills går allt enligt planerna. Inte för att jag känner mig piggare, men vad mer kan man göra liksom.
Ikväll blir det att hämta 13-åringen med flickvän efter sena bion. Annars händer det nog ingenting alls här idag.
Senare i veckan hoppas jag att herr H från fjällvärlden kommer och hälsar på. Det var länge sedan.
Och så blir det förstås nåt slags holabaloo på Halloween på torsdag.
Å. Apropå holabalo - så är julens alla problem kanske lösta. Varför inte kliva ur sin lilla låda och åka 50 mil för att fira med världens goaste cybervän? Ja, varför inte! Jag vet inte om jag någonsin firat på ett sätt som jag velat förut. Och to hell med traditioner när de bara tynger ner en. Typ.