Sommarklänning och tio grader kallt

I slutet av sommaren fick jag plötsligt för mig att stryka två ton kläder från längst in i garderoben som inte med bästa vilja i världen skulle kunna användas annars (kläderna - inte garderoben).
Det är jag mig själv evigt tacksam för.
Idag är det inte så lite svårt att vakna. Men det blir faktiskt lite lättare att ta sig vidare när man bara kan sticka in handen i garderoben och grabba vad som helst.
När man kört slut på alla makens t-shirtar, nött upp alla egna trikåtröjor och är för fet för sina jeans är det inte helt fel med en SLÄT paisleymönstrad mörkturkos (och alla andra färger) sommarklänning från halva reapriset på Indiska.
Håret får duga en dag till, kaffe får räknas som frukost och hundarna behöver bara ut och snabbkissa.
Kanske kommer jag i kapp mig själv lagom till lunch, ha ha.
Dessutom är det inte så dumt att skicka alla sina älgben till sin ömma moder och sedan få köttsoppa tillbaka. Så middagen är redan kirrad.

Dagens problem får bli att Nestor-säkra huset så det står kvar när jag kommer hem från bibblan.
Igår trodde jag att jag hade gjort det, men ibland är till och med han smart.
Längst in på arbetsbänken i köket har jag ett trevåningskakfat med frukt. På bottenvåningen låg ett par morötter jag skulle ha till middagssoppan. När jag kom hem låg det morotsbitar överallt. Till och med min säng. Jag kunde för mitt liv inte förstå hur det hade gått till. Men så talade 10-åringen om att han sett Nestor försöka nå saker på bänken förr....genom att sätta baktassarna på handtaget till den undre ugnsluckan och sedan dra hela sin kompakta 30-kiloskropp upp till godsakerna med hjälp av framtassarna.
Jag antar att några av mina Halloweenpynt är i farozonen idag. Särskilt alla plastspindlar. De är säkert jättemumsiga. Och den stora svarta pumpalyktan av frigolit som sedan knappt går att dammsuga upp. Ah, vi får väl se om matte eller bastarden är smartast. Game on.

Förresten är det hög tid att sätta igång.
Märkligt att jag 9 gånger av 10 får för mig att blogga när jag inte har tid. Snacka om missriktad stress.