Ödets ironi

Tja, det är väl ändå att behöva cykla fem kilometer för att bada med klassen och sedan cykla hem igen.
När man inte gillar att bada.
Eller att röra på sig.
Och det är ens födelsedag.

 

Haha.
Men han var vid gott mod ändå när han åkte i morse, min nyblivna 10-åring.
Tänk vad lite jamåhanleva-sång, en trave paket och lite gräddtårta kan göra för humöret.
Ikväll kommer släkten.
Då blir det kopiösa mängder smörgåstårta.
Plus två sorters mjukglass, kakor och inte minst:
Pinfärska muffins (nej, vägrar säga cupcakes) med knallgrön glasyr (vägrar även säga frosting), som 10-årigen och hans kompis ska slänga ihop efter skolan.
Med hjälp av en av morgonpresenterna: en muffinsmaskin.

Ja, vad hände mer för exakt tio år sedan då? Sitter ni säkert och undrar nu.
Som av en händelse råkar jag veta det.
Det var till exempel friidrotts-VM (som jag såg under förlossningen).
Vädret var kallt, soligt och blåsigt.
Skellefteå fick sitt första vindkraftverk.
Pirates of the Caribbean hade premiär.
Och Här kommer alla känslorna med Per Gessle spelades galet mycket.

Förlossningen var ganska smidig.
Åtminstone för att vara jag.
Men det hade kunnat gå illa. För bebben kom ut alldeles blå med navelsträngen två varv kring halsen. Dessutom hade han svalt en massa fostervatten som han hade bajsat i. Tack och lov hade vi en mycket rutinerad barnmorska annars vet jag inte hur det hade gått.
Jag minns att jag både kräktes och störtblödde under flera timmar efteråt. Och att svärmor, som var med under förlossningen gång på gång karade ihop allt med en duschskrapa.
Men vi åkte hem senare samma dag. Och både Lilleman och jag mådde prima.
Hemma väntade två storebröder och en storasyster. Vi var nu en storfamilj och skulle absolut inte ha fler barn....

Grattis finaste Joel