Spontanbesök

Städ-...nej, inte mani, utan vanligt vardagsstädkaos.
Jag började inne i min 1*2 meters skrubb jag optimistiskt brukar kalla för tvättstuga.
Med det allra (nåja) viktigaste: vässa mina kajalpennor jag ändå aldrig använder.
Ja, sedan rullade det på.
Bytte duschdraperier, satte fast bälten i diverse morgonrockar , hällde ihop slattar av sköljmedel och stökade till i största allmänhet.
Och om man säger så här: Det är verkligen inte läge att hålla på med annat samtidigt som man snabbfärgar ögonbrynen. Vet jag. Nu.

Efter ett par timmar kom jag mig till slut ut från badrummet.
Och just som jag skulle gå loss på resten av huset fick jag tackochlov besök av bästaste herr J som ville ha en kopp kaffe.
Säkert är det tack vare honom jag inte är helt galet slut nu.
Men lika säkert kvarstår ju all städning.
Och att klura ut hur man får bort brunsvart permanent ögonbrynsfärg från fingrar och kind(!).

När man har lite (ähum) svårt att planera och samtidigt låta bli att stressa upp sig är det bra med spontanbesök.
Först kan jag känna Oh, no! Det knackar på dörren! Men det går över rätt fort. Trots att jag oftast då står där med håret på ända och bara halverst påklädd utan att ha minsta lilla torra skorpa att bjuda på. Tagen på sängen är egentligen inte det sämsta. Gilla läget liksom, och så är det inte mer med det.

Imorgon har jag planerat en eftermiddag på leklandet med kära L och våra 5-åringar. Helt frivilligt. Och dessutom rätt förväntansfullt. Men det ställer förstås större krav än när någon bara dyker upp här i Dårhuset. Ibland ska man ju lyckas vara smart också. Därför har jag redan gjort iordning en smarrig pastagratäng till middagen imorgon. För 110%* säkerhet kommer jag att vara slutare än slutast efter leklandet.

Tja, att sedan resten av helgen är planerad, med lördagkväll hos goda vänner och hämtning av vaktlar på söndagen, det kan inte hjälpas. Eller...jo, det skulle det ju. Om jag bejakade min sluthet lite mer. Men det blir förstås lika stressande det. Och mycket mer deprimerande. Tråkigare.

* Visst är det irriterande när folk(!) säger så där? Töjer på procenten för att visa hur tvärsäkert något är. Hundra procent är max. Punkt slut. Man kan inte vara mer än maximalt säker. Däremot skulle jag kunna effektivera min städning med minst 700%, haha.