Halsfluss, halsböld, körtelfeber, jordens undergång...

Jo, jag brukar ju helt kaxigt gå omkring och säga att la familia aldrig är sjuka.
Hade det varit sommar hade jag antagligen träffats av en blixt för mina uttalanden.
Men eftersom den säsongen är över så studsade min karma tillbaka i form av magsjuka förra helgen och...
...nu halsfluss.
Rätt åt mig.
Men orättvist för de andra kanske. Sorry.
Jag är inte så mycket för antibiotika. Men jag har läst på om halsfluss och tydligen behöver man det om infektionen är bakteriell. Och för att ta reda på det måste man förstås svabba med en pinne i svalget (och kräkas).
Det gäller också att ta reda på hur många i la familia som är smittade.
Tre vet jag med säkerhet, men nu fick förstås resten ont i halsen också...
För hundra år sedan fick jag halsfluss lite då och då.
Bland annat smittade jag herr B när vi just hade träffats.
Då fick han en halsböld som korkade igen hela svalget, gick ner 8-10 kilo på en vecka och tvingades punktera hela varhärden.
Jätteäckligt. Och han var jättesjuk.
Sedan finns förstås möjligheten att det inte alls är halsfluss utan körtelfeber.
Det hade 9-åringen när han var liten. Han var mer död än levande och dvalade bort hela julen. Låg i pyjamas och sov med stora virusfläckar över hela kroppen och missade Tomten.
Ja, vi får se.
Jordens undergång är det knappast.
Enligt Mayakalendern är det väl ändå nån vecka kvar?