Mellanlandning

Efter julgröt hos svärfars och klappöppning för barnen rycktes jag visst med av svenska folkets överflödstänk och lät mina söner gå loss på Icas godisavdelning.
Less is more kan väl få gälla under årets alla andra dagar.
Liksom.
Och förresten behövs det rätt mycket socker för att balansera upp min moders salta och feta julbord ikväll.

Nu leker alla med sina klappar och julfriden har sänkt sig över Dårhuset.
Nå. Över alla utom herr B. Han drar omkring dammsugaren och svär över Nestors senaste tilltag:
En vintersko söndertuggad i molekyler.
Själv har jag just konstaterat att min gravade lax smakar som sig bör och gjort en eminent gravlaxsås till.

3 msk senap
1 msk vitvinsvinäger
1 msk socker
1 äggula (valfritt)
1½ dl olja
Dill, salt och vitpeppar

Man ska vispa ner oljan i en tunn stråle, ni vet. Men jag kör ihop allt på en gång med hjälp av stavmixern.
Mycket god. Och snygg. Fluffig och blekgul.
Haha, nä det lät inte så snyggt kanske. Mer som en bullmamma på dekis. Men. Jaja.

Undra sa flundra om jag ska gå och norpa ett paket ur julklappssäcken förresten...
Det man inte vet mår man inte illa av.
Och om mamma och plastefar inte får gå på teater och se Den inbillade sjuke så kan de ju vara barnvakter när jag och herr B går...

Närå. Jag ska vara snäll. För det är inte bara Tomten som smyger omkring här ute. Utan även födelsedagsbarnet Jesus. Och 4-åringen säger att han till och med kan höra inomhus så det gäller att passa sig.

GOOOOOOOD JUUUUUUL kära läsare

Tja, herr B kommer väl att slå ihjäl mig. Men det kan det vara värt. Detta föreställer en kokt oxtunga från gången jul. Ha ha ha!