Snögubbebyggarväder

Alla är friska nu.
Och de två som klarat sig från magsjukan visar inga tendenser.
Förhoppningsvis.
Eftersom herr B har tagit med sig en av dem för att se Hobbit.
Han var lite putt över att få nobben av mig men repade sig snabbt när han insåg att barnfilm ses bäst i sällskap av en 8-åring och en 12-åring.
Jag och resten av la familia har varit ute på finpromenad med hundarna.
Det är bisarrt varmt idag. Plusgrader. Och så sent som igår var det minus 20.
Jag kan inte tänka mig något mer otraditionellt än att skjuta raketer och skåla i päroncider utan att frysa ihjäl.
Traditionell nyårsmiddag blir det dock:
Gratinerad hummer alt Minihamburgare
Helstekt Oxfilé, Rödvinssås och Potatisgratäng
Päronhalvor med smält After Eight, Grädde och Glass
Jorå!
Och enligt önskemål ska potatisgratängen inte gästanpassas utan drypa av vitlök.
I aim to please. Vilket förstås är lätt när man själv vill att all mat ska drypa av vitlök.
Det är för övrigt en väldigt enkel trerättersmiddag att laga.
Minihamburgarna är dessutom frysta och bara att mikra. Med bröd och allt. Åtta små för trettinånting kronor. Det enda som är lite trixigt är rödvinssåsen. Den smakar inte lika varje gång nämligen.
Idag åt vi fiskgratäng.
Intressant va?
Ja, jag menar det.
Och vad som är än mer intressant att veta är förstås att jag satt med min tallrik i tv-soffan för att se Hellner tappa mark.
De andra satt i matrummet.
Det lustiga var också att ingen ifrågasatte varför jag åt framför tv:n.
Jag kanske ska sätta det i system...

Men nu är all sport slut för idag.
Och det är hög tid att jag börjar ägna mig åt biokompensering big time.
Småtrollen skriker efter popcorn och annat.
Själv skriker jag efter ett glas vin.
Men om man kallar det för nyårsaftonskompensering blir det ju förstås tillåtet.
Så här på lördag? Söndag? Dag före afton? Mitt i jullovet? Äh. Whatever.