bild

bild

fredag 21 december 2012

Överstetomten

Idag serverades julpjäs á la klass tre till frukost.
9-åringen gjorde en strålande insats som överstetomte med skägg och med kudde på magen för att fylla ut tomtedräkten.
Han är ju fortfarande ganska blyg - även om det lättat på senaste tiden - så det var härligt att se honom på scenen.
Det var dock inte så lätt att få med 4-åringen till skolan. Han värnar verkligen om sina lediga fredagar och vill helst bara hasa på hemma och absolut inte klä sig. Men väl där gick han och satte sig med sin bästaste herr G och hade nog en rätt okej morgon.
Nu har han återgått till slappandet. Klipper svärd ur gamla kartonger och färglägger samtidigt som han ser Musses Klubbhus.
Storgrabbarna är också lediga. Det ska vi fira genom att äta lunch på 12-åringen favoritrestaurang. UTAN småbrorsor alltså. Lilleman och herr B får vara hemma och skotta istället. Rättvist, haha.
Och kanske är det därför herr B skrivit en oändligt lång inköpslista till mig.
Usch, jag tycker inte om julhandeln. Inte att ge mig ut i folkhavet och inte att köpaköpaköpa ba för att.
Nå. Möss till ormen är förstås ett måste. Liksom antidepp till mig. Och vin måste man ju ha hemma för att överleva jullovet. Plus ett par sista-minuten-julklappar, glass och ost.
Jag kommer att vara död när jag kommer hem.
Men det blir lugnt här ikväll. Bara några kompisar till barnen och en gnocchimiddag signerad 15-åringen.
Och imorgon ska vi på kalas plus att jag ska grava lax.
Sedan är det bara att vänta på tomten.

1 kommentar:

  1. Läste ditt förra inlägg med en klump i halsen. Det där är på pricken. Man tänker; "vad hände? Vad sa jag?" Min psykolog sa när jag satt och skojade och skrattade att jag såg ledsen ut på ögonen. Men det är inte alla som ser det.

    Man ska liksom vara duktig på att vara sjuk. Så duktig att man är skitsnabb att bli frisk. Jag tror inte man blir det, jag tror man måste hitta ett sätt att leva med hur man är.

    Hoppas du pallar dagen och att du inte blir alltför död i kväll. Och är du det... ja då hoppas jag att du får ro att sova.

    Tusen kramar.

    SvaraRadera