Dagisstrejken avblåst

Tackochlov.
Begränsade öppettider skulle förstås ha påverkat både mig och herr B.
Då skickar jag hellre med skolmat.
Fast den strejken är visst också avblåst.
Matlåda idag och imorgon, men sedan funkar det som vanligt igen.

Igår försökte jag vila mig i form.
Gjorde faktiskt inte ett jota.
Och sedan tog jag en insomningstablett.
För att komma ikapp senaste tidens uppskruvade stämningsläge skulle jag behöva sova...
Men nehej då. För idag ska jag till läkaren.
Äh.
De där måstena är alltid så paradoxala.
Jag menar, det är trots allt en hel del jag måste orka fastän jag sjukskriven för att jag inte orkar.
Moment 22½.

Och snart är sjukdagarna slut.
Det vägskälet är inte att leka med:
Arbetsträna, som jag inte orkar...
Eller sjukpension (typ), som jag inte vill ha.
Men jag sticker väl huvudet i sanden ett tag till.
Åtminstone behöver jag klara av den här dagen först.
Och nästa.

En helt vanlig fredagkväll i Dårhuset