Sobrildrömmar

Hoho. Hihi. Haha.
Jag är ju begåvad med ovanligt galna drömmar även när jag inte tar piller.
Så klart att det då blir sju resor värre när man knaprar gummiklubbameducin.
Jag var i min fars lägenhet och skulle tömma den.
I trapphuset blev jag omsprungen av min farmors spöke.
Hon var brunbränd, glad och hade spretiga tänder. Men kunde inte prata.
I trappuppgången bodde massor med kvinnor i svart burka. De viskade och pekade finger när jag stressade förbi.
Jag råkade låsa upp och gå in i fel lägenhet och där var den där ljusa tjejen från Ica-reklamen och hade en bisarr fest.
En av gästerna var alkoholist och självantände när han försökte dricka champagne. Vilket inte hindrade honom från att glatt försöka gång på gång. Poff! lät det överallt.
Längst in i lägenheten hittade jag den franska balkong jag drömde om i natt. När jag öppnade dörrarna var jag längst upp i Turning Torso och började måla av en glasbjörk som nådde ända upp till himlen.
Jag hade med mig en hund på trippen, men när jag skulle rasta den såg jag plötsligt att det var en liten eldsprutande drake. Jag blev rädd och föll på klipporna på ett norskt fiskeställe jag var på för hundra år sedan.
När jag låg i vattnet cirkulerade McGyver ovanför mig i helikopter. Han skulle utreda varför alla sopåkare plötsligt hade börjat bete sig som zombier och köra ner i vattnet med sopbilarna och drunkna.
Ja, sedan vaknade jag.
Nej, jag lovar att jag inte hittar på minsta lillaste detalj.
Men jag lovar också att jag inte tänker konsultera min drömbok.
Det vågar jag inte.
Om jag är piggare nu?
Tja, vad tror du...?

Kalasandet slut i alla fall.
Och nu är det skoterdelar över hela mitt bibliotek.
16-åringen har flytt ut till bunkern efter en överdos av socialt umgänge.
(Socialt umgänge - kaka på kaka, jag vet. För asocialt umgänge blir väl svårt att idka?)
Men han är nöjd över alla pengar han fick.
Mindre nöjd över att bli påmind om den 27-tums dataskärm han fick långt i förväg av oss var vår enda present.
Det är tråkigt att ge presenter i förväg.
Men som plåster på såren fick han en sprillans ny variant av den hatade Katt-Hund han brukar få i julklapp varje år.
Nu är det nämligen krig. För han smusslade undan det mjukisdjur han fått varje jul sedan 3-årsåldern. Slängde det med allt omslagspapper.
Inte okej.
Så nu har vi snokat rätt på inte bara en utan två nya. Moahaha.
Imorgon ska jag och han på stan.
Jag ska bjuda på lunch på restaurangen där han gjorde praktik för ett tag sedan och 16-åringen ska lämna in ett CV inför eventuellt sommarjobb.
Och så ska han väl sätta sprätt på pengarna som bränner hål i fickan.