Fläktmani

Bara 23 grader varmt ute...
Och minst 35 inomhus.
Herr B har övergett virkningen och återigen snöat in på fläktar.
Ett intresse som kommer och går.
Snart måste han nog bygga ut huset för att få fler rum att ventilera, haha.

Ja.
Det var dagens lättsamma.
I övrigt mår jag rätt apa.
Med en ångestattack härom kvällen som grädde på moset.
Insomningstabletter och en uppsjö av dåliga filmer mitt i nätterna.
Kanske för att alla är lediga och jag inte har en chans att vila.
Kanske för att jag igen står i ett vägskäl med rehabiliteringen.
Kanske för att bipolariteten svänger som den vill.
Äh. Det kanske rent av är en vanlig 40-årskris.
Eller klimakteriet, hehe.
Igår sov jag nästan hela dagen.
Kändes det som i alla fall.
Idag försöker jag mig på trädgårdsterapi.
Men kropp och själ är inte riktigt överens.
Klippa gräset och stå på alla fyra och rycka ogräs får min onda rygg och trafikskadade nacke att yla högt.
Korsord då?
Jorå. Om jag skriver med höger hand. Den vänstra är nämligen lite svullen och utnött. Ond faktiskt.
Jes, her maj gnäll liksom.
Men det är surt.
Allting.
Inte orkar jag duscha och klä mig för att ta mig nånstans heller.
Sitter fast i mig själv.
Men till mamma kan man alltid krypa. Både i brygga och baklänges.
Tur det.
I afton ska vi dit och äta surströmming.
Åtminstone jag, mamma, 13-åringen och 7-åringen.
De andra får väl sitta vid barnbordet och äta varmkorv.