Grodövergödning

Ibland kan jag ångra att jag släpper ut vissa känslor i bloggform.
I morse till exempel.
Tyckte att jag var onödigt negativ igår. För egentligen vet jag ju att det inte är jag. Bara trötthet och sjukhet. Så jag tänkte kompensera med en vanlig klämkäck dag idag.
Men så gick jag ut för att påta lite i trädgården...
Och möttes av en stor gran...nakenbarkad med yxa.
Suck.
Ett steg fram med en tomatplanta i kruka - och sjuttielva steg tillbaka med ett hundraårigt träd förstört.
Nae hörrni, sommarlov är inte alltid så kul.

Nog för att yxmannen är hos bästisen.
Och nog för att 13-åringen sovit hos en kompis ett par byar bort.
Och nog för att 16-åringen i skrivande stund åkt med sin kompis familj för att bo i husvagn en vecka.
Men det räcker gott med de ligister jag måste vakta ändå.
Till exempel den som nyss hängde i garagets hängränna.
Och den som har hällt en hel burk med fiskmat i mitt nyrengjorda grodyngelakvarium.
Herr B är ute och målar. Och det är ju jättebra förstås. Men simultankapaciteten är inte den bästa så när det gäller barnen stänger han då helt sonika av.
Förresten har jag fler 7-åringar på ingående.
Och säkert en hel bunt ungar till innan dagen är slut.

Egentligen hade jag tänkt träffa en kompis idag.
Men det känns inte som det är läge för det.
Ah, jag får höra om han kan imorgon istället.
Då kanske herr B är klar som i helt klar med målningen och kan ägna sig åt barnen.
Hugga ner en ful gran tillsammans eller nåt annat kul.