Sömngångare

"Bara" 18 grader och mulet idag.
Nå. Man slipper ju bada i alla fall.
Vi ska på turné i stor(!)stan.
Vi och alla norrmän som invaderar Skellefteå på somrarna.
En utelampa till 16-åringens altan står först på agendan.
Och så ska jag kolla partytält till min stundande 40-årsdag.
Plus att vi ska bunkra upp med god mat och vin inför herr H från fjällvärldens besök imorgon.
Ja.
Alltså såna här ärenden som jag under lovfria veckor brukar göra tillsammans med mamma och framför allt utan barn.
Igår kväll tog sommarlovet knäcken på mig.
Och jag satt och tyckte synd om mitt människospillriga själv.
En stund.
Sedan ryckte jag upp mig och lät herr B klippa mig.
Och genast kändes allt lättare, haha.
Axellångt hår är så mycket trevligare än trassel á la pudelrockare.

Igår kväll såg vi nya Supermanfilmen.
Jag satt och gäspade redan från början.
Inte min genre. Och dessutom kan man ju hela storyn.
Eh, trodde jag.
Den var faktiskt riktigt bra. Och annorlunda. Lite mörk. Och Clark Kent var ingen nörd.
När filmen var slut vid 12-tiden dundrade 13-åringen nedför trappan.
Jag hörde direkt på stegen att han gick i sömnen och när han låste upp ytterdörren rusade jag också ut.
Där stod han på grusgången och svajade (ser alltid ut som Långben när han går i sömnen).
Iförd kalsonger, foppa och med 4-åringens varseljacka tryckt mot magen.
Tydligen var han på väg till flickvännen för att sova över. Och han blev väldigt arg när vi inte förstod det.
Nå. Jag fick in honom till slut och det sista jag hörde från hans rum var ett upprört:
- Och väck mig inte EN gång till!!!
Hehe.

Ja. Nä. Mot stan då.
Får se vad vi mutar småtrollen med för att det ska gå smidigt.