Vet inte om det är nån slags jetlag jag lider av.
Nåt är det i alla fall.
Rastlös (nej, jag väljer att inte använda ordet ångest. Jag är så less på det) som få.
Inte ens supersvåra A-korsordet i Allers hjälper.
Så vad gör djur då?
Jo, tar en sekatör och går lös på halva trädgården.
Det började som det brukar:
Att jag bara skulle ansa bort några döda kvistar från från mina Shersminer.
Men suck. Det fortsatte förstås också som det brukar:
Att det följde med en hel del annat.
Till exempel snaggade jag min Kaprifol.
Om den kunde skrika skulle den ha gjort det. För det är nämligen inte länge sedan jag gjorde samma sak.
Bredvid den fick en intet ont anande Klätterhortensia ses sig snuvad på nästan alla grenar den hade klistrat fast på fasaden.
Sedan gick jag vidare till en trasslig Alpklematis. Nä, där blev det inte mycket kvar heller.
Efter det kändes det självklart att snagga härvan där Humle blandar sig med en vacker vit Klematis och en annan spaljéväxt.
Varför håller jag på så här?
Knäppgök.
Okej, men det känns faktiskt lite bättre.
Haha.
Och. Nåja. Schersminerna överlever nog:
http://www.alltomtradgard.se/forum/tradgard/tradgardsforum/schersmin-hur-beskar-jag-den-66733
Härligt att vara borta några dagar.
SvaraRaderaDet var jag oxå fast jag bara var 22 min hemifrån men i 3 dagar o 4 nätter. Minisemester trots jobb =))
Kram..
Hahaha, jag känner igen det där. Det är så befriande att kunna reda ut i växtkaoset när man inte orkar med sitt eget kaos. Mina Schersminer tvivlar jag dock på... Jag grävde upp den från sin plats mitt där vi ville ha gräsmatta, delade den i tre med en brandyxa, grävde ner de tre delarna längs med tomtgränsen, i ganska grunda gropar, utan att tillsätta näring/fräsch mull och sen glömde jag att vattna... I tre sommrar nu har de kämpat på, och ser mest ut som tre knippen torra grenar med enstaka små blad på... Varje år går jag igenom dem och knipsar de grenar som inte lyckas få till några blad... få se om de försvinner helt snart...
SvaraRadera