Så sällan att jag gått runt och skrävlat om det hela hösten.
Men så fick lilleman feber på fredagkväll...
Och kräktes.
Sedan kräktes 12-åringen några gånger...
Åsså jag...
Och lilleman igen...
Tja, magsjuka kallas det visst.
Och vår immunitet är härmed off.
Bäst att sluta gå omkring och snacka så mycket. Så vi inte åker på förkylning också.
Alla våra helgplaner gick ju förstås om intet.
Men med tanke på att både jag och herr B var bjudna på fest på varsitt håll var väl lösningen att dega som döa sillar i tv-soffan kanske lika bra.
Nu har jag inte kräkts sedan i morse så förhoppningsvis är det över för min del, men man vet ju aldrig om en sån här sjuka går hela laget runt. Eller ens om det räcker med ett varv.
Nestor kräktes ju också på fredagen. Men det var förstås sviter från narkosen och inte magsjuka.
Nu är han piggelin.
Kanske är han inte världens smartaste hund. Tack och lov för honom. För det verkar som att han tror att han är född med en jättestor tratt runt huvudet.
Inte har han ont heller. Såret ser jättefint ut.
Usch, jag är alldeles för blödig för såna här ingrepp. Skönt att det värsta är över.
Fy fan för magsjuka... det är det värsta skit i sjukdomsväg. Nä man ska tydligen inte prata om sånt, då kommer det som ett brev på posten.
SvaraRaderaVad bra att han inte lackar ur på tratten. Jättebra att du tog honom till veterinären. Det där går bra, icke vara blödig, tycka synd. =)
Krya på er nu för satan.
Men för fan. Vilket skit. Magsjuka är åt helvete.
SvaraRaderaMen hunden den lär överleva och ni får det lugnare. Jag vet ju hur löpen är här......eh....man går galen varje gång. Jag antar att det är dags igen lagom till jul.
Från att sonen fick sin första magsjuka vid ett års ålder tills de började på dagis när han var drygt tre (dottern var 8 månader vid sin första magsjuka) så var de oftare sjuka än friska... Jag tvättade spyiga kläder dygnet runt och en av dem var alltid sjuk.... Men det verkar som om vi gick igenom alla virus som finns, för efter det (drygt 10 år) har vi klarat oss helt och hållet. Fast nu när jag skriver det lär vi väl drabbas igen....
SvaraRadera