Prat för mig själv:

Jag tycker det är lite genant att drömma om vissa personer.
Jag menar, såna som inte har en regelbunden och naturlig plats i mitt liv.
Varför dyker de upp på nätterna?
I natt hade jag ännu en sån konstig dröm.
Och jag kan förstås inte låta bli att analysera.
Egentligen tror jag inte på mumbo-jumbo-drömtydning, men nåt betyder väl ändå de små filmerna som utspelar sig inuti mig utan att jag får en chans att regissera?
Den här personen som spelade huvudrollen i natt....ja, herregud.
Nästan lika knäppt som när jag för ett tag sedan envisades med att massor med gånger drömma om min gamla jobbarkompis herr G.
Och nej: inte sexdrömmar.
Måste jag säga för att förtydliga. För tydligen är det det allra första folk tänker på i såna här sammahang. Snuskhumrar.
Och därför är jag lite sparsam med att dela med mig av mina drömmar till vederbörande personer. 
För jag har fått ett antal konstiga reaktioner.
- Du, jag drömde om dig i natt, har visst en laddad innebörd, haha.

Natten mot igår var lättare att förstå.
Jag och kära E hade nämligen tidigare under dagen pratat om vikten med att vara positiv. Att se det braiga hur litet det än må vara.
Så under natten....skällde jag ut två negativa personer i min närhet. Rejält. Sa en massa uppdämt jag faktiskt velat säga på riktigt hur länge som helst. Och försökte för döva öron banka in någon slags perspektivaspekt.
När jag vaknade...
Kände jag på sätt och vis en lättnad.
Att det får stå för andra hur mycket elände de väljer att fokusera på.
Drömterapi när den är som bäst va?

Nå.
Nu är jag i alla fall vaken.
Tror jag.
Jag hade tänkt ta sovmorgon men så hörde jag Nestor skälla ute och det var bara att hasa sig upp.
Då visade det sig att herr B hade återvänt till brottsplatsen för att hämta nåt och då passat på att rasta uttråkad valp.
Eftersom Nestor öppnar ytterdörren och ibland sticker ut och rastar sig själv var jag tvungen att kliva upp och spana.
Inte vet jag vem B hade med sig i bilen men antagligen såg han en medelålders halvnaken kvinna med håret på ända genom matrumsfönstret.

Lika bra att sätta igång med dagen.
Jag ska passa på att sortera julklappar och skriva upp vad jag har och vad som fattas nu när det är barnfritt här hemma.
Jag ligger rätt så bra till. Men inte tillfredsställande bra. Jag är inte klar, som jag faktiskt brukar vara i november.
Men det beror förstås också lite grand på vilka önskningar som trillar in.
9-åringen önskar sig en egen levande butler som ska heta Alfred. Och det är inte tvärlätt att hitta, säger jag bara.

I övrigt blir det väl någon slags helgstädning.
Herr B är ju som bekant föräldraledig varje fredag fram till jul, så därför tar vi typ helg redan på torsdagen.
Jo, jag sa typ.
För på fredag är det två tandläkarbesök, en kastrering och en abortspruta (för säkerhets skull) på agendan.
Och på lördag är det öppet hus på B:s skola.
Och så gruvar jag mig redan för att köra in till stan och hämta honom på fest mitt i natten. Senaste tiden har det växlat mellan två plusgrader och två minusgrader så det är antagligen glashalt.

Nä, vet ni vad - nu sitter jag visst bara och pratar för mig själv.
Dags att...
Ja, vad det nu var jag sa att jag skulle göra.