Nästintill

Vet ni,
Jag känner mig sansad idag.
Faktiskt.
På riktigt.
Förvisso tröttare än om jag låtit bli dagens mastodonttupplur, men dock.
Känner mig vuxen.
Eller var det fel ord?
Mogen.
Känslomässigt alltså.
I en torktumlarluddgrå zon (som bokstavligen inte alltid är så genomgrå).
Och inget energikrävande studsande mellan svart och vitt.
Hela mitt jag har alltid varit en bergochdalbana, så det är en ganska skön känsla faktiskt.
Ångesten är i schack, de svarta tankarna håller sig borta, mitt maniska städande är helt obefintligt, jag är inte uppfylld och förälskad av någon ny bekantskap och jag har inte anmält mig till några kurser.
Bland annat.
Ikväll ska jag bara vara.
I nuet.