Söndagsbabbel

Ja, som vanligt har vi haft en helt vanlig helg.
För med barn och djur blir det förstås helt vanligt att det händer nåt ovanligt.
Som att man hittar en två meter lång orm i en byrålåda till exempel.
Jamen tänk att han mådde bra!
På kvällen gav jag honom två möss. Direkt efter varandra också. Han var så hungrig att han inte ens brydde sig om att svälja ner den första hela vägen till magen innan han gapade över den andra.
Nu ligger han och slappar.
Synd att han inte kan prata. Det skulle vara kul att höra om hans två månader lös i huset. Vilket äventyr för en majsorm född i fångenskap. Och tänk att vi inte sett röken av honom trots att han uppenbarligen slingrat runt i hela huset.
I övrigt har jag mest sovit och sett sport.
Kraaaamat ut de sista dropparna av Kalla, Northug, Emil Jönsson och de andra.
Och sett VM-finalen i curling förstås. Sverige ledde länge men föll sedan på mållinjen (bildligt talat alltså). 
Tur att jag har hockeyslutspelet kvar. Annars skulle tomheten överfalla mig nu.
Imorgon blir det både Hälsans och farbror Doktorn.
Jag gruvar mig. Det känns motigt att besöka världen.
Jag har helt slut krafter.
Kaputt.
Men jag drog ju täcket över huvudet förra veckan och bokade om så det är väl bara att pallra sig dit, antar jag.
Ny läkare igen.
Jippi.
Jag längtar efter min McDreamy. Han kommer visst tillbaka till sommaren.
Man får ju bara hoppas att man fortfarande är sjuk då.
Haha.