Man ska väl inte ropa hej än...
Men faktum är att alla mår bra idag.
Tackochlov.
Till och med den vandrande pinnen.
Han verkar äntligen ha fått upp tempot.
Första veckan fick jag hålla på och peta på honom(?) för att se att han levde.
Nu sitter han på insidan av glasburken och tittar på mig.
Haha.
Jo, det är ju Internationella Kvinnodagen idag.
Och jag tänkte att jag skulle bli lite firad.
Så jag sa till min man att jag önskar mig att han stryker alla mina blusar, tunikor och klänningar.
Dels för att jag hatar att stryka men också för att jag tyckte det var en passande symbolisk handling.
Nå. Det var inte direkt så att han höll med. Vi får väl se vad som händer.
-6 grader och strålande sol.
Kanhända blir det en skotertur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar