bild

bild

söndag 25 mars 2012

39-årskris?

På bokrean såg jag titeln "39-årskrisen". Men jag kände inte igen mig så jag lät bli att köpa boken.
Fast nu börjar jag undra...
Jag har ju utvecklat ett sånt intresse för mina örhängespluppar på sista tiden (se inlägg från förra veckan).
Kanske är det nån slags ålderskris som fick mig att trycka igenom en blingad trollslända genom mitt hål längst upp i örat - som varit oanvänt i över 20 år.
Snygg blev jag hur som helst.
Jäkligt ungdomlig, om jag får säga det själv.
(I alla fall om det röda blomkålsörat lugnar ner sig)



3 kommentarer:

  1. Jag tycker att jag krisar hela tiden. Oavsett ålder.

    SvaraRadera
  2. Jag krisar väl också konstant...?
    Fast en gång hörde jag på tvn att barn har inga tråtts åldrar, det är UTVECKLINGSFASER.
    Och man minsan tråttsar/har utvecklingsfaser hela livet, Och till dom "faserna" räknades dessa "kriser".... Fast det känns mest som jag står och stampar på samma fläck...

    SvaraRadera
  3. Fiiint! Jag hade min kris när jag skulle fylla 21, den kända "nio år kvar till tretio"-krisen, och efter det har jag inte krisat.../ Freja

    SvaraRadera