Valpar

Jag och herr B åkte till stan för att äta lunch idag.
Under tiden satt Ruff ute i sin lina.
Jag lovade honom en överraskning från la stada om han skötte sig.
Så när jag kom hem bjöd jag honom på en smarrig pizzakantfiesta.
Matsnål som han är såg jag inga problem med att han var lös under tiden.
Men givetvis dumpade han pizzan för att tjurrusa hem till sin älskade flickvän.
Så kom alltså ögonblicket jag fasat för, och medvetet skjutit upp för att slippa dratta dit:
Att åka dit och titta på valparna (och hämta Ruff förstås).
Ååååh, herregud!!! Det var det vackraste jag sett. Sju små "marsvin" som låg och snusade huller om buller. Alla i olika svart-brun-vit-fläckiga varianter. Vilket är lite lustigt eftersom både mamman och pappan är helvita.
Jag ville förstås ta hem allihop. Naturligtvis. Självklart. Eftersom jag saknar spärrar (sägs det).
Herr B var också med. Märkbart påverkad. Vill jag bara inflika. Ja, inte av alkohol då utan av hela bebissituationen.
Jag blev däremot lite besviken av att inte se Ruff i valparna. Mamman såg man tydligt däremot. Men det kan ju ändras.
Stolt farmor är jag hur som helst.