Badkruka

Havet var iskallt idag.
Trots pålandsvind och sommarvärme i luften.
Men kallt vatten är förstås en ren bagatell.
Åtminstone om man är en Tibetansk Terrier med simhud mellan tårna. Eller en 3-åring som verkar sakna känsel.
Själv badar jag helst inte alls så för mig kvittar temperaturen helt och hållet.
Däremot låg jag och herr B och löste korsord på den folktomma stranden medan barnen försökte fånga fisk.
Lyckligt ovetande om kaoset som uppstått hemmavid när 15-åringen hade råkat släppa ut tre hundar - varav en fick infångas vid idrottsplatsen inne i byn. Tur i oturen är väl att alla här känner igen Ersmarks enda Vita Älghund och vet vem de ska ringa när de fångat honom.
Men han fick lite merjobb den stressade sonen. Och kom lite för sent till sitt sommarjobb.


Nu är det tack och lov Barnkanalen som gäller en stund. För jag orkar inte sommarlovsaktivera mig mer idag. Lika bra att vila mig i form inför läkarbesöket imorgon. Usch, det blir en ny läkare igen. Säkert jättebra. För det är de faktiskt alltid. Men det är jobbigt att dra hela min story gång på gång. Även om jag blivit bra på det, haha. Som ett rinnande vatten. På ren rutin. Utan gråt och tandagnisslan. Så får jag väl stå med mössan i hand och be snällt om mer medicin också. Det gick ju inte så bra sist. Är det så att de tappat bort mina blodprover blir jag putt. Nej, jag hoppas att jag får en kasse Litium som räcker över sommaren, så är det problemet ur världen. Jag ska också hämta ut mer Sobril. För att jag har rätt att bli beroende av en medicin jag behöver. Så det så.