Lätt fånget är lätt förgånget

Ligisterna fortsätter att härja.
I morse gick de bärsärkagång när vi var och handlade.
Därför var det skönt att fly till Hälsans en stund.
För ovanlighetens skull nästan njöt jag av mitt eget sällskap och sa knappt ett knyst till de andra på hela förmiddagen.
Men pausen var inte lång nog...
Nu har mina två yngsta söner hamnat i min vård igen, eftersom herr B är på vift.
När jag skulle göra ett par ärenden försökte jag mig på en ny taktik.
Jag grabbade ett par burkar såpbubblor och förkunnade att de skulle få dem när vi kom hem.
OM de skötte sig under de två korta butiksbesöken vi gjorde.
Jublande glada över presenten...
...fortsatte de förstås att riva ner, gömma sig, springa ut och till och med viska och peka på en tant.
Så jag har nu lagt såpbubblorna på en så hög hylla att vi inte har nog med stolar att stapla för att de ska kunna stjälas.
På förhand tänkte jag att det liksom skulle "ta" om de blev utan.
Men dessa söner är hårdare än armerad granit.
Tydligen.
Nu leker de snälla och fromma med bilar inne på 6-åringens rum.
Och mammairritationen ger sakta men säkert vika för en vit flagg.


Kanske blir jag ännu gladare om jag packar upp min tröstshopping.
Eller, njä - den var nog inte så rolig förresten:
Ett par svarta trädgårdsfoppa för 29 kr.
Och det var inte ens onödigt.
Idag sprang jag barfota i rabatterna på Hälsans.
För att alla mina sommarskor är sandaler.
Då blir det bra med foppa som är täta framtill när man ska hoppa omkring i jord.
Och så är de lätta att sparka av när jag ska gå på gräs.


Nu tar jag helg i alla fall. Vad nu det innebär mitt i sommaren när alla redan är lediga. Jag tror inte att det blir att grilla, för det är vi bortbjudna på imorgon. Däremot ska jag väl bänka mig framför kvällens föreställning här ute: när herr D kommer med vårt nya uthus på lastbilen. Eller ja, vårt halva uthus ska väl understrykas. För vad vore livet i familjen Annorlunda utan halvfärdiga projekt att irritera sig på...