Bra start?

4-åringen bär omkring på mitt röda kuvert.
- Ge hit mitt pensionsbesked! Hojtar jag.
- Jaha. Har du blivit så gammal att du ska gå i pension? Säger då 9-åringen med inte alls stora ögon.
Ja, nog känns det så.
Inte för att jag öppnat kuvertet.
Skit i det liksom.

...Jag skiter i allting men det skiter jag i...

Med len röst har jag också förklarat för la familia att jag gått all in under tillräckligt många Alla Hjärtans Dag och att det nu är dags för mina sex grabbar att plocka upp stafettpinnen.
- Vad tänker ni göra för mig och för oss alla imorgon? Sa jag och log ljuvt samtidigt som jag klippte med mina korta vita ögonfransar.
- Jaa...du...
Svarade 6-åringen medan han satte sig i sin låtsastänkarpose. För övrigt den enda som svarade (6-åringen alltså. Inte tänkarposen).
- Men du har väl i alla fall köpt såna där hjärtgeléhallon va?
- Nej, det har jag inte. Svarade jag helt lögnandes. Fullt medveten om att han redan snokat rätt på mitt sjuttielfte gömställe trots att han inte röjde sig med minsta lilla min.
Ja, vi får väl se vad som händer.

Idag är det dessutom fettisdag. Och passande nog även kära H i fjällvärldens födelsedag. Han är nämligen helt galen, för att inte säga fixerad, vid semlor.
Tänk att det faktiskt finns nåt att fira varje dag!
Och finns det inte det måste man förstås låta fiskpinnarna ligga kvar i frysen och istället ställa till med stor tacofiesta.
Som i söndags. 

Hur jag ska fira efter dagens läkarbesök vet jag inte än.
Hur som helst är det lika bra att strunta i vad stjärnorna säger om Kräftans dag.
Vaddå oordning på papper? Krångla till alltihop?
Moi?
Nä, vet du vad!