En vanlig dag

I alla fall om man åker till Norrbotten och köper moppe och sedan hämtar en hundvalp hos grannen.
Nå. Det finns ju som bekant inga vanliga dagar här.
Förresten får jag inte plats i bilen så jag får så vackert avstå den nätta 25-milarundtrippen i inlandets mörka skogar. Sååå syyynd.
Jag ska valpsäkra huset istället. Igår var jag på Jula och investerade i några kompostgaller. Jag blev lycklig när det fanns stålfärgade. Strunt samma att de var 30 spänn dyrare än de fula gröna. 
På hela nedervåningen har vi bara fyra mattor: en trasmatta i köket, ryan i tv-rummet och så på småtrollens rum. De har jag plockat bort. Och i smyg tycker jag att det blir rent och trevligt utan. Men säg det inte till herr B. Jag har köpt coolt halsband med nitar, ett rullkoppel, valpfoder, leksak...
Nu gäller det bara att klura ut ett bra sovarrangemang. Jag har tänkt att lille Nestor ska få vänja sig att sova i bur på en gång (för att jag är sååå himla känd för att vara konsekvent, hehe). Men det börjar liksom vara burar överallt här. Ah, det ordnar sig. Finns det hjärterum så finns det stjärterum.


Nä.
Det går inte att prata om annat så länge att man glömmer att den här veckan kört slut på mig. Hälsans Trädgård, terapi, barnintervention, träffat kompisar, folk som sprungit ut och in här och så toppat med en heldag i Umeå på Trädgårdsmässa. Igår försökte jag sätta ner foten och tvinga la familia att låta mig vila men det var ingen pardon. När ungarna med sina kompisar bildade rockband och spelade trummor och gitarr i sängen där jag försökte sova tappade jag dessutom humöret. Äh. Det blir nog lugnare idag. Herr B och den motvillige blifvande moppeägaren får ta med sig 3-åringen. Det brukar bli lite mindre hyss när man delar på de två yngsta herrarna.


Om jag orkar ska jag börja såga ner mina yviga syrener. Eftersom de ändå skulle föryngras lät jag helt coolt takraset demolera dem i vinter. Men det ser ju inte så coolt ut nu...
Imorgon är det Hälsans Trädgård igen. Jag hade kunnat ta ledigt som kompensation för den massiva övertiden i fredags...men på nåt sätt blir det nog mer vila att vara där och dutta lite med en vattenkanna än att vara hemma och bråka med hela storfamiljen.
Och förresten har vi på kvällen sedan ställt in alla planer på Valborgsfirande på grund av tillökningen. Barnen är inte så glada men jag tycker att det ska bli rätt skönt att bara vara hemma. De större barnen har olika planer så det kan ju behövas en stabil(!) sambandscentral.

Årets första fjärilar tinade fram igår. Lite yrvakna kanske och aningens stressade över att det var snö var de än landade.

Humorkungen har varit framme igen. 8-åringen förstås. Och nej, lappen ska inte tejpas på mig utan på minstaste lillebror.