I väntan på Godot

Okejrå - ibland säger faktiskt en bild mer än tusen ord. Den här tog jag i morse i växthuset på Hälsans Trädgård. Får man inte RO av att köra ner fingrarna i varm jord och försiktigt skola om små sköra plantor man själv drivit upp från frö så vet jag inte vad.
Inte för att jag såg vad jag gjorde. Med ena ögat igenmurat och det andra kliande kisande genom mina Garbobrillor. Inte för att jag egentligen pallade åttahundra graders värme när jag redan hade feber. Men dock.

Plantor är liv. Vackert liv. Magiskt. Och det är härligt att få dela allt detta med likasinnade. Som jag också tog bilder på, men jag vet inte om de vill figurera på min blogg. Det lustiga var att de alla hade nåt gemensamt när jag halade fram kameran: raka i ryggen - in med magen - stelt leende.

Inför sommarens pelargonutställning skolade jag och fina L om jagvetintehurmånga sorter. Ett lagom iq-befriat jobb, där man kan nolla hjärnan samtidigt. Lite lagom småprat eller varför inte vara helt tysta sida vid sida. Mysigt.

Här speglar jag mig i fiskarnas spåkula. Framtiden såg ljus och vacker ut. Haha, nej jag skojar bara. Men då, och där, i stunden, i doften av jord, i glada vänners lag....kändes det okej.

Och tänk att det redan blommar!
Förresten har vi strålande väder även utanför växthusets värmelampor. Sex grader varmt, vindstilla och en klarblå himmel. Nu väntar vi bara på kära vänner och sedan ska vi sparka igång grillen. Det blir biff, lammentrecote och kycklingkorv. Till det en gräddig potatisgratäng, tzatziki och bea. Mmmmmmmm!