Badhus...bah.

Sova, sova, sova...
Säng, säng, säng.
Överlevde jag eller överlevde jag icke eftermiddagens badhusbesök?
Tja, det beror väl på hur man ser det.
Jag tog mig dit.
Jag badade.
Typ en timme.
Sedan dog jag.
Tog en 4-åring med mig och klev upp.
Åkte hem.
Grät.
Sov.
Grät.
Nå.
Jag gjorde´t i alla fall.
Till allas nytta utom min.
Bara att gömma sig för kändisar och bekanta var mer än nog.
Ljudet....Gaah, badhusljudet! Nä, det går inte. Det gör inte det.
Hur gärna jag än vill.
Och att spendera kvällen med att gråta över spilld mjölk...
Nä, det är fan inte kul.
Jag gör mitt bästa för att verka normal och för att inte tycka synd om mig själv.
Men att det är synd om min familj kommer jag inte undan.
Jävla skit.