Slutare men bättre

Att avboka hela sin dag är aldrig kul.
För då gäller det att boka på nåt annat.
För att inte börja karva sig själv med osthyveln.
Som av en händelse svängde min mor förbi med en panna full med köttsoppa och var på väg till stan.
Så jag följde med.
Behövde ju bananer liksom.
Kunde knappt hålla mig vaken i bilen.
Gömde mig för folk jag kände.
Drog fel kort fel väg.
Skrek på Willys när pantautomaten invid min pep och pep och pep.
Lät bli att prata med söta farbröder i kön.
Köpte saker på måfå.
OCH bananer.
Men mest måfån.
Tyckte synd om mig själv.
Tyckte att det var patetiskt att tycka synd om mig själv.
Började därför tycka ännu mer synd om mig själv.
Ända tills jag hittade världens största sushiportion på nedsatt pris.
Unnade mig.
Despite the fact that I´m not worth it.
Blev lite gladare.
Åt några bitar i bilen.
Bjöd mamma på kaffe och bulle för fem spänn på Ica.
Tog själv en chokladboll.
För att jag vägrar äta bulle just på kanelbullens dag.
Gick in på systemet.
Köpte en flaska vin till imorgon.
Slog ut armarna och sa att mamma fick ta vad hon ville.
Hon tog en likadan flaska som jag.
En billig.
Jag behövde inte visa leg.
Det behöver man inte när man ser ut som sju svåra år.
Men jag ryckte upp mig på den fronten.
Köpte Maybelline bäst i test mascara.
Målade halva ena ögat.
Bruna fransar. Helt okej.
Smakade uppvärmd potatisgratäng med ost på.
Äckelgott.
Lämnade kvar receptet.
Smakade saft.
Lämnade kvar kanelbullen.
Av princip.
Fick några piroger av en snubbe som stod vid utgången på Ica och delade ut.
Vi är sju stycken i familjen. Sa jag och försökte ta en hel låda.
Höll på att somna på vägen hem.
Hämtade upp babblande 9-åring.
Mamma hjälpte mig att packa upp.
Jag målade det andra ögat.
Trots ansträngningen ser jag ändå ut som sju svåra år.
Men ändå.
Fick jag dagen att gå.
Genom att köpa bananer.