Cirkelkomposition

Ja, tänka sig att så hette en examinerande skrivuppgift på en superposh skrivkurs jag gick för nåt år sedan.
Ha ha ha!
Hela mitt liv är en cirkelkomposition.
För att inte tala om alla mina blogginlägg.
Den som inte heller kan sova kan ju roa sig med att läsa ca 1.65 inlägg om dagen tre år tillbaka i tiden för att förvissa sig om att jag ALLTID går tillbaka och knyter ihop säcken.
Till vilken nytta? Kan man ju alltid fråga sig om man vill strö salt i såren.
Till ingen nytta alls. Säger jag som har svaren på allt och samtidigt lösningen på inget.
Ikväll har jag bölat inför min mer okomplicerade och tryggare hälft över det faktum att min terapi närmar sig sitt slut och jag är för hundradeartonde gången tillbaka där jag började.
Oförlöst.
Ofärdig.
Oterapierad.
Ett av mina problem - och i bättre ljus förstås: även en av mina styrkor - har alltid varit min förmåga till självinsikt. Min intelligens. Min förmåga att se livet från den ljusa sidan. Inte bara se det halvfulla glaset men även att dricka upp det. Vara krass. Väga för och emot. Förstå alla andra utom det allra innersta av mig själv. Och så vidare ända ut i världsrymden.
Jag hamnade i skiten på grund av allt det där.
Jag har jobbat mig igenom skiten på grund och tack vare allt det där.
Och jag sitter kvar i skiten för allt det där finns kvar. För att det är jag.
Ain´t life a bitch?
Nu tog jag ett glas vin.
För att herr B på min egen inrådan har gömt mina starkare piller.
Haha. Nej, förlåt. Det är inte kul. Jo, fast lite kul. Om inte annat så hör det säkert hemma i en Norénpjäs.
Och så löser jag korsord för brinnande livet.
För att herr B sover.
För att alla sover.
För att tv suger.
För att stänga av min cirkelkomposition.
Hjälper det då? 
(Fan vad ni frågar)
Handen på hjärtat...
Jo, det gör det faktiskt.
For now.
Carpe diem och allt det där...men är inte det trots allt vad vi har, och vad som får oss att klara av oss själva?
Här och nu.
Imorgon...
Kommer jag säkert att ångra att jag bröt ihop. Utåt alltså. Allt blir liksom så mycket värre då.
Det är därför jag fortsätter att vara kapabla Nettan som inte bara är klassens clown utan även springer omkring och kokar kaffe på min egen rehabilitering.
Femuggliga korsord.
De svåraste.
I min lilla värld av tanttidningar fådda av mor och mors svärmor är jag kung.
Undrar om kronan sitter kvar om jag tar ett glas till lite senare?

PS! Observera alla engelska influenser i mina uttryck. Funny, hah?