Visst snöar det!
Och lita på att det kommer att bli en del Vad var det jag sa? kring middagsbordet.
Jag är ju som bekant inte nån fan av väderprat.
Framför allt för att de flesta använder vädret som nån slags ventil för att släppa ut missnöje.
Oavsett vad moder natur bjuder på.
Regnar det så har det visst varje gång gjort så i 40 dagar och 40 nätter.
Regnar det inte så är det för torrt.
Är det sol så är det för varmt.
Är det blåsigt så kan man inte gå ut.
Blåser det inte så klagas det på mygg.
Och snöar det så FÅR inte vintern komma redan!
Jag gillar väder.
De flesta väder faktiskt.
Men allra särskildast busväder av olika slag.
Med lite så där kaos- och katastrofkänsla runt hörnet.
Konstigt nog blir jag som lugnast då.
När det river och sliter utanför mig själv.
Idag är det nollgradigt, blåsigt och växelvis blytunga regnbyar som anfaller helt horisontellt...
Och växelvis stora härliga snöflingor med årets allra första snö.
Ljuvligt!
Det har inte hunnit lägga sig så mycket bomull än men redan är det så oändligt mycket ljusare ute.
Och skenet inne blir ett helt annat. Nytt och främmande. Renare.
Jag ska väl i sanningens namn säga att jag inte har så mycket till övers för den halvårslånga svinkalla vintern vi har här uppe, men just när den kommer känns den faktiskt hoppfull.
Oplanterad ljung. Skönt. Då slapp jag det.
Sommar möter vinter. Det är mycket i trädgården som inte gett upp hoppet än.
Nej, vi ska nog inte grilla idag.
Älska den första snön! Att vakna upp till ett drömskt bomullsmjukt vilande vitt landskap är ren och skär lycka! Så länge jag slipper använda snön för att åka skidor, fasa...
SvaraRadera