Så vad ser jag på ikväll?

...Lilyhammer. Svt:s gåva till folket.
Så ljuvlig!
Gangster får vittnetsskydd och flyttar till "Lilyhammer".
Lillehammer alltså. Han såg OS 1994 och tyckte att allt var så fantatstiskt rent, snövitt och trevligt...så varför inte flytta just dit.
Kulturkrocken blir ett faktum. Förstås. Och det är också förstås en stor del av stommen i serien.
Men hörrni, man skrattar ihjäl sig.
Särskilt som norrlänning, tror jag. För det är så himla hög igenkänningsfaktor från den norska glesbygden.
Steve Van Zandt heter huvudrollsinnehavaren Johnny.
För övrigt känd som en musiker av världsklass i Bruce Springsteens E-street band.
Helt otrolig casting, då herr Zandt ser ut som en hundraprocentig mafioso.
Med sitt aviga och stela sätt blir han en udda fågel i lilla samhället Lillehammer.
Nä, jag skrattar ihjäl mig. 
På riktigt.
Feel-good och stor humor på samma gång liksom.

Ja. Jag som säger att tv bara är skit.
Där fick jag mig liksom.

Annars går livet sin gilla gång här i Dårhuset.
Dårarna avlöser varandra och föräldrarna beter sig galnare än nånsin.
4-åringskollen gick precis som väntat: lilleman klarade alla tester över förväntan...
Och så blev det dags för vägning och mätning....
Och jo - visst prickade han det allra normalaste även den här gången.
Ha ha ha.
Ah, jag älskar dessa kurvor.
Såååå himla nödvändigt.
Jag menar, vad hade sjukvården gjort om hans kurvor hade åkt lite berg- och dalbana?
Nej, exakt. Jag menar det.
Vi har aldrig vägt eller mätt våra små i onödan.
Har faktiskt aldrigt åkt in om vi inte direkt varit beordrade det. Vilket man sällan är.
Kurvorna är roliga, tycker jag.
Vad säger de egentligen?
Inget annat än att lilleman växer som lilleman brukar.
Som brukligt är.
Haha.

Och för att knyta an till mitt förra inlägg:
Har jag lugnat ner mig?
Eh, knappast mer än en skruvad 4-åring som fick hela två klistermärken för sina prövningar.