Kalasbakis

Jag hade verkligen, verkligen, verkligen lyft min hand från vårt kombinerade 6- och 34-årskalas igår.
Förenklat och delegerat.
Jag och 6-åringen bakade en stor kladdkaka i långpannan. Men det var allt.
Annars blev det glass, färdiga tårtor och herr B som bjöd på grillkorvar ute i regnet för hela slanten.
Men hörrni, man blir ju lika slut ändå.
Idag ska jag försöka (jaja, jag vet) att inte träffa en endaste käft.
Jag ska kratta istället.
Kanske hjälpa naturen på traven och skotta ut de sista snöhögarna.
Om jag orkar.
Just nu är det i alla fall löjligt tyst och lugnt här.
15-åringen sover,
11-åringen och 8-åringen sover hos kompisar,
6-åringen och 3-åringen är ute och cyklar.
Jag kanske skulle passa på att vara inne förresten?