Låt oss säga att man har en mentalt instabil granne som inte bara trakasserar och slänger skräp på ens gård varje dag i 15 år utan även hotar, först med knytnävar och sedan med kniv. Och att han - eller hon - eh, hen efter diverse anmälningar från flera grannar sedan valsar runt hos polisen och hela kalaset slutar med att det inte ens väcks ett åtal.
Låt oss sedan säga att man har ett barn som tillsammans med kompisen fångar en öring i älven ungefär fyra timmar före tillåtet datum, knäcker nacken på fisken för att ta hem den och äta upp den. I samma sekund kommer fiskepolisen och skriver rapport. Sedan ringer herr överhuvudfiskepolis och meddelar att ett sådant brott (= dräpa fisken) kostar 2000 kronor och en polisanmälan.
Det är då man börjar fundera över hur rättsystemet är funtat.
Observera att ovanstående händelser är heeeeelt hypotetiska.
Men sensmoralen är: Ifall jag nån gång(!) skulle få problem med grannen ringer jag fiskepolisen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar