Senaste dagarna har jag börjat på en massa inlägg...
Och sedan lagt ner alltihop.
Nä, jag orkar inte skriva hur jag mår just nu.
Det känns deprimerande(!), tjatigt och klagigt.
I morse tog jag mig knappt till Hälsans Trädgård.
Men jag tyckte ändå att jag betedde mig som mitt vanliga jag när jag väl kom dit.
Ända tills en av personalen snappade upp hur det var ställt.
Äh. Man är väl ungefär lika svårtolkad och pokerfejsig som Långben.
Inte fick jag mycket gjort heller.
Men det må ju vara hänt.
Jag är i alla fall glad att jag hittat min allra bästaste finaste E där.
Så jag har nån att göra ingenting med.
Nog så viktigt att unna sig (mitt bästa uttryck, jag vet. Haha) att ta det lugnt, men det går ju inte att komma ifrån att jag då påminns om att jag är långt ifrån arbetsför.
Nå.
Jag åkte hem och gick ut med hundarna.
Sedan hade jag visst i ett svagt ögonblick lovat 15-åringen en tripp till stan.
Nu har vi just kommit hem.
Jag känner mig helt mosad.
Men jag ser min chans till en tidig kväll, då det ryktas om ett nytt avsnitt av urdåliga Game Of Thrones*.
Åsså upp på hästen imorgon igen då.
Jag som inte ens gillar hästar.
Dessutom är jag dödligt allergisk.
Och apropå djur...Så gick min tuppadoption om intet. Fan. Men jag har en chans till. Tack och lov verkar snälla L på Hälsans röra sig i hönskretsar. Så han skulle fråga vidare. Nej usch, jag vill inte nacka vackra Ralf. Det känns så elakt. Som att jag då blir träffad av blixten eller nåt. Som sagt - dålig karma.
Förresten har jag ett annat djurproblem. Jag hade ju lovat 15-åringen en salamander om han lyckades på ett av sina viktiga prov. Vilket han gjorde. Till saken hör att han är less på sina akvariefiskar och tänker ha salamandern i det akvariet. Så...eh, vad gör jag då med fiskarna?
Ja, ni hör ju mina problem.
Det är väl inte konstigt att man är deprimerad med nåt slags permanent ångesttillstånd.
Ha ha ha.
* Minst sextontusen olika kungar i en helt obegriplig serie som inte nån gång tar sig till ett avgörande när det gäller tronen. Och aldrig kommer vintern de hotar med heller. Enda behållningen är den kortvuxne intrigmakaren Tyrion som är morbror till en av kungarna. Han är suverän. Spelad av Peter Dinklage, från bla Station Agent.
Vi genomför just nu en tvådagars workshop för att förbättra vår arbetsmiljö och det är precis lika flumigt som det låter (särskilt eftersom enda sättet att förbättra vår arbetsmiljö är att kicka chefen...) MEN, där pratade vi i dag om bra och dålihga energier, och hr dåliga energier skapar stress och hur "Ledsen" är en av de energier som ger stress. Ledsen kan man då vara av två orsaker, att man är i sorg för en förlust (och då ska man ta sig igenom en sorgeprocess) eller att man är utmattad. Om man frågar en som är utmattad vad de vill göra svarar de oftast "Ingenting". Och då är det så finurligt att när kroppen inte vill göra något så är det en signal till oss att vi INTE SKA GÖRA NÅGOT! Det är den bästa återhämtningen i det läget... Så jag är glad över att du har någon att göra ingenting med, för bättre bot kan du inte få! Oj, så långt det här blev för att komma fram till något så självklart...
SvaraRadera