bild

bild

torsdag 10 maj 2012

Van Gogh och jag

Ah, äntligen rödhårig igen!
Men det var inte lätt att hitta "min" hårfärg. De flesta röda nyanser som finns är ju vinröda. Förklarligt kanske, för vem vill egentligen gå omkring och vara morot? Först i tredje butiken fick jag napp.
Borta bra men hemma bäst, säger jag. Vad man än tycker om sitt eget utseende är det trevligt att känna igen sig själv i spegeln när man är helt borttappad för övrigt.
Det får bli sista kapitlet i min 25 år tjocka bok om hårfärgning.
Ögonbrynen blev också ganska bra. Kanske aningens ljusa men hellre det än alternativet.
Ååå, lättsamma inlägg är väl livet va?
Ljuva ytlighetsblogg.
Det får bli en annan dag jag skriver om resultaten från Barninterventionen och annan skit.


Vincent Van Gogh. Rödhårig och bipolär. Man skiljer på oss genom att jag har två öron. Än så länge. Plus att jag inte målar. Längre. Fast det gör väl å andra sidan inte han heller.

2 kommentarer:

  1. Var inte han ganska full när han skar av sig örat? Grattis till att hitta rätt hårfärg hur som helst.

    SvaraRadera
  2. Mmm Nettan - förstår att du fyllt dagarna med alltmöjligt. Måste vara hemskt att gå och vänta på utvärderingssamtalet. Huva! Skickar kramar..

    Bra med hårtvätt. Hårfärgning och omhändertagande av fötter. Och bra att Freudan bara 'nafsade'..

    Kramar

    SvaraRadera